•*¨*•.¸¸¸.•*¨*Klara*¨*•.¸¸¸¸.•*¨*

Nu anser vi i basgrupp 4 a att vi är klara med inläggen i vår blogg. Vi tycker att det har fungerat bra och har varit roligt att använda bloggen som ett sätt att kommunicera lärprocesser! Genom inläggen har vi delgivit varandra kunskap och tankar som vi troligtvis inte hade gjort annars!
/Marica, Erika och Sofia

missade ju att ta med referenserna :-)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pangaea hämtad 2011-04-07

http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Friluftsliv/Allemansratten/ hämtad 2011-04-07

http://sv.wikipedia.org/wiki/Podsol hämtad 2011-04-07

http://sv.wikipedia.org/wiki/Brunjord hämtad 2011-04-07

http://sv.wikipedia.org/wiki/Vulkan hämtad 2001-04-07

http://www.ne.se/vulkanism hämtad 2001-04-07

Jordprofil, Brunjord samt podsolprofil

Jordprofil

När man grävt ut en jordprofil kan man studera den noga och avläsa ur jordstrukturen, färgen, lukten, rötternas utseende, de observerbara markdjuren och jämföra dessa med hur de borde se ut för att på så sätt få fram den optimala brukningsbara jorden.

Brunjord

Brunjord finns på slätterna i södra och mellersta Sverige och även i dalsänkor. Där det finns brunjord väder det ofta lövträd. För att brunjord ska bildas krävs det ett högt Ph, finkorning jordart och ganska varmt klimat. Brunjord är betydligt bördigare än podsol och lämpar sig därför för jordbruk. Detta har gjort att stora områden med lövskog i Sverige har huggits ner och ersatts av jordbruk.

Podsolprofil

Är Sveriges vanligaste jordmån och täcker ca 50% av Sveriges landyta. Den karakteriseras av en vit eller gråaktig urlakningshorisont som normalt är ca 1 dm tjock, och en 2-3dm tjock anrikningshorisont som kan vara röd och brunsvart. Under den finns den opåverkade mineraljorden. Podsolen  förknippas ofta med barrskog. Det finns tre typer av podsoler: järnpodsol, järnhumuspodsol och humuspodsol.

Vulkanism, Pangea och Allemansrätten

För knappa 200 miljoner år sedan fanns en enda superkontinent vid namn Pangea. Pangea sprack i 7 delar, så kallade tektoniska plattor som långsamt rörde sig ifrån varandra. Varje tektonisk består i sin tur av oceanplattor och kontinentalplattor. 2/3 av jordens yta består av oceanplattor belägna under våra oceaner. Då de tektoniska plattorna rör sig uppstår såväl sprickor som krockar. Längs oceanplattorna och kontinetalplattornas gränser finns vulkanområden. När plattorna kolliderar trycks delar av jordskorpan ner, smälter och bildar magma. Magman samlas sedan i magmakällare och blandas där med gas. När den blivit lättare än omgivande berg stiger magman uppåt genom sprickor. Magman kallas även för lava och bildar tillsammans med askan vulkanens form. En vulkan fungerar som en ventil från jordens inre.

En del vulkaner är ständigt aktiva medan andra är vilande under flera hundra år. Det material som slungas ut i samband med ett vulkanutbrott kallas för tefra. Vulkaner ödelägger stora områden och kräver många människoliv. I samband med ett vulkanutbrott sprid även föroreningar både upp i luften som ner i marken. Det positiva med ett vulkanutbrott är att det bildas näringsrik mineraljord, som är mycket bördig.

I Sverige finns vulkanrester i såväl Sundsvall som i Skåne. I vulkanisk berggrund bryts det mycket malm, ex. järn, koppar, bly, zink, silver och guld.

Allemansrätten


Är en rätt för alla människor att färdas över privat mark i naturen och att tillfälligt uppehålla sig där. Men med rätten finns det även krav på hänsyn och varsamhet mot natur och djurliv och mot markägare och andra människor som vistas i naturen.

Allemansrätten är ingen lag oc h det finns heller ingen lag som exakt definierar den. Däremot omges allemansrätten av lagat som sätter gränser för vad som är tillåtet. Exempelvis så är all form av nedskräpning förbjuden, man får inte bryta av kvistar, grenar, näver eller bark från växande träd. Vid torrt väder råder eldningsförbjud och slutligen måste hundar vara kopplade under perioden 1 mars - 20 augusti. Något som däremot inte ingår i allemansrätten är regler för jakt och fiske.

Rullstenås, fossil och Baltiska issjön

Rullstensås
Rullstensås är en långsträckt höjdrygg i naturen. Den är bildad av smältvattenssediment från en glaciär eller inlandsis. En rullstensås kan vara från ca 100m till mer än 500km lång. Höjden kan variera från några meter till mer än 100m.

Rullstensåsar är vanliga i Sverige. De bildades i slutet av den senaste istiden, när is drog sig tillbaka och vatten från den smältande isen förde med sig stenar, grus och sand. Rullstensåsar består alltså av vattensorterade sand- och gruslager, ofta med inslag av välrundade stenar. Deras grovkorniga material släpper lätt igenom vatten vilket gör att de djupare delarna fungerar som goda magasin för grundvatten. De stora rullstensåsarna ligger ofta i dalstråk och är då omgivna av sandiga och leriga jordarter.

Sand och grus i åsarna är en viktig naturresurs och bryts för att bland annat användas i vägbanker och till grundläggning vid byggen. En stor del av gamla vägar, gammal bebyggelse och arkeologiska lämningar är koncentrerade till de stora rullstensåsarna. Många sådana exempel finns bland annat i Blekinge och i mälarlandskapen.

En av Sveriges längsta rullstensåsar är Badelundaåsen som sträcker sig mellan Nyköping och Siljan.

Referenser
rullstensås. http://www.ne.se.persefone.his.se/lang/rullstensås, Nationalencyklopedin, hämtad 2011-04-07.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Rullstens%C3%A5s. Hämtad 2011-04-07.

Fossil
Fossil är lämningar av djur och växter som bevarats i olika typer av sedimentära bergarter, till exempel skiffer, kalksten eller sandsten, eller i lös lera och sand. Det är oftast hårda delar som bevaras eftersom mjukvävnad bryts ner snabbare. Skelett och tänder från ryggradsdjur hittas oftare än deras hud och päls. Det är även vanligare med fossil från djur som har ett yttre skal, till exempel musslor och insekter jämfört med maskar och maneter som saknar hård vävnad. På liknande sätt finns det fler trädstammar och kottar än löv och blommor bland fossilen. Man kan även se spår av djurens aktiviteter, som dinosauriefotspår och maskgångar samt förstenad avföring, vilka också räknas till fossilen.

Det är vanligast med fossil som bildats i vatten där djuren sjunker till botten och täcks av sediment som hårdnar till berg. De äldsta fossil som forskarna har påträffat är 3,5 miljarder år gamla och troligen är det rester av mycket små bakterier. Tack vare all fossil som har hittats har forskarna kunnat följa hur djur och växter utvecklats genom årmiljonerna. De har nu en god bild av hur jorden såg ut under olika tidsperioder. Hade den till exempel inte funnits så många fossil av dinosaurier, skulle vi inte veta någonting om dem.

I Sverige finns det fossil främst från tiden mellan 542-419 miljoner år sedan. Bland annat finns det ortoceratiter, det är långa strutar som är rester av bläckfiskar och kan oftast ses i golv av kalksten. Läran om de fossila organismerna kallas paleontologi.

Referenser
fossil. http://www.ne.se.persefone.his.se/lang/fossil , Nationalencyklopedin, hämtad 2011-04-09.

Baltiska issjön
När isen från den senaste istiden drog sig tillbaka, för ca 15000 år sedan, så bildades en stor smältvattensjö av sötvatten från den smältande inlandsisen. Baltiska issjön var det första förstadiet till Östersjön. Baltiska issjön utbredde sig söder och öster om den skandinaviska inlandsisens rand. Den växte fram under nästan tretusen år och hade sitt utlopp via ett jättelikt vattenfall i Öresund. Vattnet i Baltiska issjön var kallt på grund av tillflödena från inlandsisen och rester av djur och växter har inte hittats.

Den katastrofala tappning som avslutade Baltiska issjön har varit mycket omtvistad. När inlandsisen drog sig tillbaka från norra delen av Billingen i Västergötland blottades låglänta områden, varvid sjön skulle ha tappats av mot väster i en väldig naturkatastrof.

Referenser
Baltiska issjön. http://www.ne.se.persefone.his.se/lang/baltiska-issjön, Nationalencyklopedin, hämtad 2011-04-09.

http://www.havet.nu/?d=181. Hämtad 2011-04-11.

Skog: produktion och miljöhänsyn, vanliga träd

Visste ni att skogen är jordens största producent av biomassa? På nationalencyklopedin beskrivs skog som ”vegetationstyp som får karaktär av de trädarter och andra vedartade växter som ingår i vegetationen”. Det beskrivs att träden har en höjd av minst 5 m, och för att kallas skog bör avstånden mellan träden inte vara mer än 30 m. Hela skogen omfattar såväl träden och undervegetationen (buskar, ormbunksväxter, örter, gräs, mossor, lavar och svampar) som alla övriga organismer som har anknytning till träden och marken vilket i alla fall inte jag tänkt på. Skogens alla arter står i ömsesidigt beroende av varandra. Man kan beskriva det genom att de konkurrerar om ljus, vatten och näring. Skogen fungerar ofta som klimatreglerande faktor, och särskilt viktig är dess betydelse för vattenhushållningen.

Landets största skogsägare är Sveaskog som äger 15 procent av skogsmarken i Sverige. Våra vanligaste trädslag är tall och gran men i Sverige finns inte mindre än 45 olika arter träd. I norra Sverige är tall och gran vanligast medans det i södra Sverige är mer vanligt med lövträd och då är björk, asp, bok och ek vanligast.

Granskogar som ju är väldigt fuktiga består till övervägande del av granar men ofta växer det även blåbärsris där. Detta på grund av att blåbärsris överlever bra utan solljus och granar har ju en viss förmåga att skymma solen.

Ur miljöhänsyn är det viktigt att skogen odlas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Med god miljöhänsyn är det vikigt att bevara och använda skogens produktionsförmåga för hållbar skogsproduktion.

Många skogsägare väljer att certifiera sina skogar vilket innebär att man sköter sin skog på ett långsiktigt och hållbart sätt för miljöns skull.

Referenser:

Tillgänglig: http://www.skogssverige.se/skog/svenskatrad/ (hämtad: 110410)

Tillgänglig: http://www.ne.se.persefone.his.se/lang/skog/307893 (hämtad:110410)

Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Skog (hämtad:110416)

Tillgänglig: http://www.ne.se/l%C3%B6vskog (hämtad:110416)

Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Gran (hämtad:110416)

Tillgänglig: http://www.sydved.se/page301.aspx (hämtad: 110416)

Landhöjning

I litteraturen har jag läst att den första beräkningen av landhöjningens storlek gjordes av Anders Celsius 1743. Han ansåg att fenomenet var en vattenminskning. På initiativ av Celsius började man hugga in märken i bergväggar längs kusten för att kunna mäta fenomenet bättre. Med hjälp av dessa mätningar kunde man tydligen efter lång tid visa att det inte var fråga om en vattenminskning utan om en asymmetrisk landhöjning. Landhöjningen har sitt ursprung i den is som under senare istiden täckte Sverige. Landhöjningen en höjning av jordskorpan jämfört med havsnivån. Inlandsisens enorma tyngd tryckte ner jordskorpan och efter det har stora dela av Norden höjt sig. För Sveriges del är landshöjningen störst i norra Norrland. Det som styr huvuddelen av landhöjningsprocessen är jordmantelns viskositet, som är ett mått på hur trögflytande eller "segt" materialet i jordens inre är.

Vårt äldsta skriftliga dokument om landhöjningen daterar sig från 1491, då den dåvarande staden Östhammar flyttades till Öregrund. Detta eftersom den gamla stadens hamn blivit omöjlig att nå med båt. Längs Norrlandskusten är detta problem påtagligt. Många hamnar har varit tvungna att flyttas, ibland till och med flera gånger, för att hålla jämna steg med det flyende havet.

Man kan beskriva att landhöjningen mäts på ett eller annat sätt i förhållande till havsnivån. För att studera landhöjningens förlopp från inlandsisens avsmältning och framåt försöker man datera gamla strandlinjer och mäta deras höjd över havet.

Jag har även läst att landhöjningen har stor inverkan på människans verksamhet i kustområdena. På vikingatiden var Mälaren en havsvik, men under medeltiden styckades den gradvis från havet och förvandlades till en insjö. Enligt modern forskning går landhöjningen till så att jordskorpan höjs samtidigt som utrymmet därunder fylls med tillströmmande massa från den trögflytande jordmanteln.

Referenser:

Tillgänglig: http://www.ne.se/landh%C3%B6jning (hämtad: 110407)

Tillgänglig: http://www.ne.se.persefone.his.se/lang/landh%C3%B6jning (hämtad:110410)

Sofias uppföljningsintervju kring fenomenet Luft

Då har även jag intervjuat mina elever igen kring den lektion om luft som jag genomförde för några veckor sen. Av olika anledningar så har inte möjligheten funnits till att intervjua igen efter 1-2 veckor som var meningen, men efter att ha intervjuat eleverna kring luft och ifall det väger och om man kan samla luft så kan jag konstatera att min genomförda lektion har fört med sig ny kunskap till eleverna  vilket är oerhört roligt!

Gemensamt för de elever som jag intervjuade inför lektionen var att samtliga ansåg att luft INTE väger någonting, vilket samtliga nu i efterhand var rörande överrens om att det gör och de kunde alla beskriva utförligt hur vi hade testat detta på lektionen med ballongerna och de pratade om deras teorier kring detta. När det kom till om det går att samla luft, var det inför lektionen ett par av eleverna som trodde att man kunde samla luft men de kunde inte vidareutveckla hur, de övriga eleverna trodde inte att man kunde samla luft. Även här var alla nu vid återbesöket överrens om att man visst kan samla luft och att det tar plats och de gav exemplet från när vi under lektionen samlat luft på olika sätt i våra ICA-påsar och hur man sen inte kunde få påsen platt när luften var instängd. Roligt nu under andra intervjuvtillfället var det att eleverna kunde komma med andra exempel på när man samlat in luft, exempelvis i ett cykeldäck, luftmadrass samt badring som man har när man badar på sommaren. Detta tycker jag är ett tecken på att eleverna tagit tankarna från lektionstillfället ett steg längre vilket är roligt.

Jag passade på att fråga eleverna vad det tyckte om min lektion och de tyckte att det var en rolig och intressant lektion där det bästa var att de själva fick vara med och försöka, att inte bara sitta i bänken och lyssna på fröken. Detta tror jag är väldigt viktigt när man arbetar med de yngre barnen framförallt att man varvar sin undervisning så att eleverna också får vara aktiva och utforskare, att vi inte hela tiden levererar färdiga svar utan att de får pröva deras idéer och resonera sig fram tillsammans med sina kamrater.

Säger som Erika.. nu är det bara skrivandet kvar då....hm.. Ha en bra dag!

Maricas efterintervju om luft

Innan vi planerade vår luft lektion intervjuade vi fyra elever var om deras tankar och kunskaper om luft, enligt uppgiftsbeskrivningen skulle eleverna intervjuas igen efter en till två veckor men tyvärr hade jag inte möjlighet till det då utan fick göra det i fredags.

Jag blev mycket positivt överraskad över vad de lärt sig under lektionen. Jag ställde samma frågor som innan men med fler följdfrågor. Jag frågade vad de vet om luft och de svarade att luft finns överallt men att man inte kan se den, att luft väger och man kan samla luft. De beskrev hur de kunde samla luft i ICA-kassar och att det ena experimentet var spännande för att man då kunde se att luft väger. Två av eleverna beskrev hur vi gick tillväga medans de andra två bara sa att vi hade gjort det. Båda experimenten fångade elevernas intressen och jag tror att det är det viktigaste för att de ska kunna tillägna sig kunskaper. Både teori men kanske framförallt praktiskt arbete är viktigt och speciellt i den här åldern (sjuåringar) när många barn har mycket tankar, idéer samt en del myror i kroppen.

Att få möjligheten att intervjua eleverna enskilt tycker jag är nyttigt för att det blir ofta ett bra samtal och man får möjlighet att se vad de faktiskt har förstått. De kan inte påvekas av klasskompisarna utan har egna tankar som de får lära sig att sätta ord på vilket jag tycker är viktigt.

Eleverna sa att de tyckte att lektionen var rolig och att de tyckte om att få experimentera vilket syntes under lärandetillfället men även nu efteråt när jag fick svar på vad de faktiskt tagit till sig.

Intervjuer av eleverna ca 2 veckor efter lärandetillfället

I dag har jag intrevjuat de fyra elever som jag intervjuade innan planeringen av luftlektionen. Jag ställde i stort sett samma frågor men med lite fler följdfrågor. Jag kan nöjt konstatera att alla fyra elever har utvecklat sina kunskaper om luft sedan sist. På frågan om vad de vet om luft, svarade alla att luft väger, man kan samla luft samt att luft finns överallt och är osynlig. Några elever hade även snappat upp att luft består av olika gaser, bland annat syre och jättelite helium. När jag frågade hur de vet att luft väger, berättade alla elever att vi hade testat det och de förklarade sedan hur ballongexperimentet gick till.

För mig blev detta ett kvitto på att jag verkligen lyckats lära eleverna något genom lektionen och det gäller nu att fundera på vad det var som gjorde att de lärde sig. Vilka moment var betydelsefullast? Nummer ett tror jag är att fånga elevernas intresse och få alla aktiva och engagerade.Jag tror att det var viktigt att få höra allas uppfattningar och sedan att få ett resultat "bevisat" genom ett experiment. Att få se, pröva och känna tror jag lärde eleverna mest samt att de fick dokumentera det de lärt sig efteråt för att befästa kunskaperna ytterligare. Det som är nummer ett överlag tror jag ändå är att man lyckas fånga elevernas intresse och få dem aktiva och engagerade.

Nu är det väl bara att börja skriva på uppgiften..... Ha en bra dag!

Seminarium 29/3

Efter föreläsningen etiska perspektiv i NO-undervisningen med Susanne Klaar hade vi ett seminarium där vi diskuterade det etiska perspektivet utifrån våra lektioner om luft samt flyta/sjunka. Utifrån detta diskuterade vi bland annat etiska dilemman om avgaser, luftföroreningar, om man verkligen ska åka bil, hur man ska använda sig av vatten i kranen – slösar man för mycket när man låter vattnet rinna när man borstar tänderna…

Vi diskuterade även att det är viktigt att inte skuldbelägga barn/elever i sin undervisning. Vi diskuterade om det är rätt eller fel att prata om att åka utomlands med barnen, en del barn kan ju få dåligt samvete för att de t ex åker flygplan för att det ”inte är bra för miljön” men att det såklart inte är meningen att barnen ska känna så. Vi menar att man kan diskutera det ur miljösynpunkt och att man har rätt att förmedla fakta men som sagt inte skuldbelägga barnen.

Undervisningen är moralisk men som lärare måste man tänka på hur man säger saker för att barnen uppfattar det olika.

Vi tycker att det är viktigt att prata mycket med barnen och förklara för dem vad man menar. För barn kan det vara men behöver inte vara skillnad på hur man förhåller sig hemma i trädgården och på förskolans gård. Ett exempel vi pratade om var att på förskolans gård kanske man inte får dra bort alla vinbär för att man ska äta dem medans det kanske är okej hemma…

Vi pratade även om fall man kan/ska tvinga elever att vara med när man ska dissekera djur i till exempel biologiundervisningen. Av våra erfarenheter tycker en del lärare att det ingår i undervisningen så då ska man deltaga medans andra ger kompletterande uppgifter som elever som inte klarar att deltaga får göra under tiden.

Vi resonerade även om att etik för oss är att inte nedvärdera vad barnen säger. Det är viktigt att vi som lärare lyfter att man kan tänka och tycka olika. Man kan använda uppmuntran som så tänker du, jaha hur tänker du? Vi alla anser att det är viktigt att bekräfta alla elever!

Närvarande: Anna-Lena, Jenny, Ellinor, Marica, Sofia och Erika.

/Basgrupp 4 a och b genom Marica

Mina lektioner!

Idag har jag genomfört mina lektioner om luft. Marica var med och observerade den första lektionen. Jag valdde att ha lektionen i halvklass för att alla skulle få möjlighet att vara aktiva och för att synliggöra barnens lärande så mycket som möjligt. Det var bra att ha två tillfällen, för det som fungerade mindre bra den första lektionen kunde jag ändra på till den andra. Den första gruppen var lite mer tystlåten, så det var svårt att få igång en diskussion och få fram deras hypoteser. Det gick däremot bättre i den andra gruppen. Det jag är mest nöjd med är att experimenten fungerade som de skulle så att eleverna vekligen fick syn på det som vi planerat att de skulle få syn på! Jag upplevde att eleverna var engagerade och att jag lyckades fånga deras intresse. Jag skulle dock önskat att mina "luftkunskaper" kunde vara lite bättre så att jag hade kunnat svara på alla elevernas funderingar och frågor. Men det hoppas jag att de blir efter abslutad kurs! I morgon ska jag, Marica och Sofia träffas för att utvärdera våra lektioner. Vi ska även träffa Jörgen för att få lite handledning!
Ha en bra dag i solen och blåsten!
Erika

Maricas lektion

Idag har jag genomfört min lektion om luft - eleverna var väldigt intresserade, hade många hypoteser och samtliga var väldigt aktiva! Jag är nöjd med min lektion men det finns alltid saker jag skulle kunnat gjort annorlunda, vilket är fördelen med att ha en observatör som tänker på saker som jag själv inte reflekterade över! Jag kände mig helt lugn och nöjd med att ha Sofia som observatör även fast jag var nervös innan! Imorgon är det min tur att titta på Erika när det är hennes tur att visa på att luft väger och tar plats!

Min luftlektion

Ja då var min lektion kring luft gjord och vad ska man säga om den.. Vårat mål med lektionen var att eleverna skulle få en förståelse för att luft väger och tar plats, vilket jag upplever att samtliga gjorde och kunde visa upp i slutet av lektionen. Att ha en som observerar och antecknar allt man gör i klassrummet gör åtminstone mig lite nervös, men måste säga att Erika skötte sig bra som observatör :-) Var lite som jag kunde gjort annorlunda men på det stora är jag nöjd med min lektion och mina elever tyckte det var en rolig och lärorik lektion. På måndag bär det av mot Hjo för att observera Marica, då får vi se hur jag klarar av rollen som observatör..

Test av experiment!

I dag ska Sofia genomföra luftlektionen i sin klass och hon kom till mig för en stund sedan för att vi skulle testa experimenten innan! Detta var tur att vi gjorde, för det ena experimentet fungerade inte som det var tänkt! Det gick jättbra att fånga luft i platspåsar men experimentet med ballongerna fungerade inte. När vi satt en tejp på den ena ballongen och skulle ta ut luft lite i taget small ballongen. Vi testade flera gånger med samma resultat. Så nu har vi fått göra om de experimentet. Vi kommer istället att hänga två tomma ballonger på blompinnen och fråga barnen vad de tror händer om vi blåser upp den ena ballongen. Blompinnen kommer att väga över på den sidan där den uppblåsta ballongen hänger eftersom luft väger! Detta har vi nu testa och det fungerar, jippie! Jag, Erika, ska observera lektionen! Hoppas det går bra!

Handledningstillfälle 3

Idag har vi haft vårat tredje handledningstillfälle, denna gången med Krister. Vi hade förberett med några frågor kring fenomenet luft som vi fick svar på. Bland annat förklarade Krister detta med isobarer och coreolis-effekten. Isobarer betyder att trycket är konstant och att orsaken är att temperaturen varierar och varm luft stiger. När det kommer till coreoliseffekten fick vi förklaringen att det har med jordens rotation att göra och att man kan testa detta med hjälp av en pendel.
En tredje fråga vi funderade kring var detta med lufttrycket inne i ett flygplan och hur den justera i jämförelse med luften utanför. Krister svar på detta var att luften i ett flygplan består av komprimerad lågtrycksgas utifrån som blir varm och då kyls ner innan den pumpas in i flygplanskabinen. Vi samtalade även om våran lektion vi ska genomföra i klassen och de experiment vi tänkt genomföra.
Lite klokare och visare lämnade vi handledningen och fortsatte med vårat arbete..

Lektionsplanering!

Mål
Mål med lärandetillfället:
Vi vill att eleverna ska få en förståelse för att luft väger och tar plats. Andersson (2008) skriver att luft är en viktig materiell företeelse och kan studeras med många enkla experiment i tidig ålder. Eftersom luften inte syns, är det inte konstigt att elever i yngre åldrar enbart tror att luft är något som existerar i rörelse menar han. Det gäller därför att få stillastående luft att märkas. Vidare menar Andersson att ett viktigt steg i utvecklingen av ett gasbegrepp är att kunna avgränsa en viss mängd luft som ett första steg mot att studera dess egenskaper.

Mål ur lgr 11:
Syftet för de naturorienterande ämnena fysik, biologi och kemi utifrån lgr 11: Genom undervisningen ska eleverna utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

Utifrån de centrala innehållen i lgr 11 för årskurs 1-3 står det bland annat att följande ämne ska behandlas: ”luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras”

När eleverna går ur åk 3 ska de utifrån tydliga instruktioner kunna utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft.

Enligt Dimenäs (2011) kan man utgå från dessa fyra begrepp när man planerar sin undervisning i naturvetenskap. Så här tänker vi utifrån begreppen när det gäller luft.
Liv: Vi behöver luft för att andas, allt levande liv behöver syre
Materia: Luft är materia som innehåller dessa gaser kväve, syre, ädelgaser, koldioxid, väte och vattenånga.
Teknik: Luft används för att till exempel få en luftballong eller ett flygplan att flyga.
Energi: Med hjälp av vindkraftverk kan vi utvinna energi.

Genomförande:
Vi börjar lektionen med att berätta att vi ska prata om luft. Vi frågar sedan eleverna var de tror luft finns och pratar en stund om det. När vi konstaterat att luft finns överallt omkring oss, frågar vi om de tror att vi kan samla luft i en påse. Enligt våra intervjuer har det flesta elever uppfattningen att man kan samla luft i en påse genom att blåsa upp den. Vår frågeställning är nu om man kan samla luft i en påse utan att blåsa upp den. Eleverna får parvis varsin påse och de får sedan gå runt och pröva att ”fånga” luft. När/om det lyckats samla luft i påsarna samlas vi igen och de får känna och trycka på påsarna. Vi pratar om och konstaterar att luft tar plats.

När vi konstaterat att luft tar plats frågar vi eleverna om de tror att luft väger någonting. Vi får säkert olika föreställningar från eleverna om detta. Vi berättar att vi ska göra ett experiment och ta reda på svaret. Sedan blåser vi upp två ballonger som vi hänger i varsin ände på en blompinne. Blompinnen hänger i sin tur i ett snöre. Det är viktigt att det blir lika mycket luft i varje ballong så att de hänger lika. Vi sätter sedan en tejpbit på en av ballongerna och tömmer sedan ballongen lite i taget med hjälp av en nål. Innan frågar vi eleverna vad de tror kommer att hända när vi släpper ut luft ur en av ballongerna. När luften minskar i den ena ballongen kommer eleverna se att den andra ballongen sjunker och vi kan konstatera att luft väger.

Vi repeterar sedan det vi kommit fram till och eleverna får parvis dokumentera genom att rita och skriva vad de lärt sig under lektionen. Dokumentationen kommer vi sedan att använda vid vår utvärdering. Enligt Elfström (et al. 2008) är pedagogisk dokumentation ett verktyg för utvärdering och med hjälp av denna kan läraren se vad som möjliggjorts för eleverna att lära.

Material:
För att kunna genomföra vår lektion behöver vi följande material: plastpåsar, gummisnoddar, blompinne, snören, ballonger, klädnypor, tejp, nål samt papper och pennor till dokumentationen.

Utvärdering och bedömning
Det finns många anledningar till att det är viktigt med utvärdering. Andersson (2008) menar att utvärdering till exempel kan visa om det finns vissa moment som eleverna inte förstått och som man behöver arbeta mer med innan man kan arbeta vidare. Vidare ger Andersson exempel på hur man göra en formativ utvärdering. Man kan studera och reflektera över prov och svar på test, lyssna på elevers diskussioner samt föra dialog och resonera med enskilda elever.

När vi utvärderar vår lektion kommer vi att använda oss av vår Concept cartoon med elevernas föreställningar. Vi kommer att intervjua samma elever 1-2 veckor efter lektionstillfället för att se om deras föreställningar har förändrats. Under lektionen kommer vi att vara uppmärksamma och lyssna på elevernas samtal och reflektioner. När vi utvärderar tillsammans med eleverna och frågar vad de lärt sig får vi även då syn på måluppfyllelsen. Vi kommer även att använda oss av elevernas dokumentationer.

Referenser
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap, helhetssyn, innehål och progression. Studentlitteratur: Lund.

Dimenäs, Jörgen. Föreläsning Högskolan Skövde 2011-01-18.

Elfström,, I. & Nilsson, B. & Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap-upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Skolverket. Läroplan för grundskolan.
http://www.skolverket.se/sb/d/4166/a/23894#paragraphAnchor1 Hämtad 2011-03-07.

Concept Cartoon

Idag har vi sammanställt de intervjuer vi gjort med eleverna. Vi har intervjuat fyra elever var och vi ställde följande frågor:
1. Var finns luft?
2. Vad tror du att luft består av?
3. Om jag säger att luft väger, vad tänker du då?
4. Tror du att man kan samla luft? I tex en påse eller burk?

När vi sammanställt svaren gjorde vi en Concept cartoon med de uppfattningar vi fått fram gällande om luft väger och om det går att samla luft. Följande uppfattningar synliggjordes:
- Man kan samla luft i en påse om man blåser upp den.
- Man kan inte samla luft.
- Luft väger ingenting.
- Luft väger mycket.

Utifrån dessa uppfattningar har vi nu börjat planera för vårt lärandetillfälle. Vi har skrivit mål ur Lgr11 och syftet med vår lektion. Vi har även kommit fram till vilka experiment vi ska använda oss av för att eleverna ska få förståelse för att luft väger och tar plats. Vi har nu fastnat vid hur vi ska lägga upp lektionen och hur vi ska göra en intressant introduktion. Eftersom det är fredag eftermiddag ger vi upp för idag och hoppas att vi är mer kreativa på måndag! Trevlig helg!
Erika, Marica och Sofia

Lufttryck, lågtryck och högtryck

Lufttryck

Lufttrycket är trycket i den sammansatta gasen som utgörs av atmosfären. Trycket uppstår genom jordens dragningskraft på gasmassan och minskar med höjden över jordytan. Luftens tryck påverkas alltså av solens strålning och jordens rotation.

Lufttrycket vid en viss nivå är lika med tyngden av en lodrät luftpelare, som sträcker sig från nivån det är frågan om upp till atmosfärens övre gräns. Ju högre upp man kommer i atmosfären desto lägre blir lufttrycket. Detta beror alltså på att den ovanliggande luftmängden blir mindre.

Genom att studera lufttrycket kan man förutsäga hur vädret kommer att bli. Generellt brukar man säga att om lufttrycket stiger blir det en väderförbättring och om det sjunker blir det en väderförsämring. Med andra ord är det alltså förändringen i lufttryck som har betydelse för väderutvecklingen.

Fram till början av 1990-talet mättes lufttrycket oftast med hjälp av en kvicksilverbarometer men numera med olika typer av aneroidbarometrar, det vanligaste användarnamnet är dock barometer vilket är ett mycket noggrant instrument. Lufttrycket anges i hektopascal (hPa), vilket är detsamma som millibar (mb).

Vad är det som avgör hur stort lufttrycket är på en plats?

Bernes och Holmgren (2006) menar att det beror på hur mycket luft som finns där ovanför. Luften är nämligen inte tyngdlös.

Lufttrycket vid havets nivå orsakas av tyngden hos all den luft som finns i atmosfären ovanför oss.

Lågtryck

Sofia har i ett tidigare inlägg beskrivit luftens innehåll, form och egenskaper vilket jag tycker är bra att läsa för att få en grundläggande kunskap inom området. Med de förhållanden som råder i jordens atmosfär så uppstår luftmassor med olika tryck. De flesta lågtryck som passerar över Sverige har bildats långt ute över Atlanten. I lågtryck, även kallade cykloner, finns det mindre luft än runt omkring. Lågtryck förknippas ofta med höstrusk och annat dåligt väder. Det lågtryck vi är vana vid här i Sverige skapas som en störning längs en frontzon. Bernes och Holmgren (2006) beskriver det som att lufttrycket börjar sjunka kring vågtoppen, vågens framkant utvecklas till en varmfront, bakkanten till en kallfront. I anslutning till fronterna börjar det falla regn eller snö.

Högtryck

Högtryck är som bekant motsatsen till lågtryck. Det är ett område där lufttrycket är högre än i omgivningen. Luften runt ett högtryck roterar medurs norra halvklotet och moturs på södra. Orsaken till virvelns riktning ligger i jordens rotation, den så kallade Corioliskraften. Vilket kan beskrivas som en fiktiv kraft som verkar på massor i ett roterande system. Bernes och Holmgren (2006) beskriver det som att det är solen som ger upphov till vindarna, men att jordens rotation skapar kraft som får dem att vika av åt sidan. Ofta sker detta så mycket att de börjar kretsa i en cirkel eller spiral. Om vindarna bara påverkades av Corioliskraften skulle de ständigt kretsa i cirklar utan att komma någon vart. Författarna berättar att i verkligheten innebär lufttrycksskillnaderna mellan olika delar av jordklotet att luften faktiskt kan förflytta sig ganska långa sträckor, men att det är Corioliskraften som hela tiden håller emot.

Högtryck håller undan molnområden och medför oftast fint, varmt och klart väder på sommaren. Vanligen stiger temperaturerna på sommaren, medan de sjunker under vintern. Även under högtryck kan regn och regnskurar förekomma, men det är mest fråga om lokala. När luften styrs nedåt och sammanpressas värms luften upp och molnen löser ofta upp sig.

Referens: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/lufttryck-1.657 (hämtad:110218)

http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/lagtryck-1.5884 (hämtad:110218)

Bernes och Holmgren (2006). Meteorologernas väderbok. Värnamo: Medströms Bokförlag och författarna.

Tips om sida

http://www2.fysik.org/experiment_och_annat/filmade_experiment/luft_tar_plats/

Den här sidan tycker jag är intressant och givande! Värd att kika på!

Vindkraftverk

(google bild)

Luft har en massa och luft väger drygt ett kilo per kubikmeter! Vinden innehåller rörelseenergi och den energin kan med hjälp av vindkraftverk omvandlas till elektrisk energi, värme eller mekaniskt arbete enligt Wizelius (2007).

Hur fungerar då ett vindkraftverk? Enkelt beskrivit så sätter vinden fart på rotorbladen, eller vingarna, som i sin tur driver en generator där el produceras och förs ut på elnätet. För att beskriva det lite mer avancerat kan man säga att när luftmassor håller olika temperaturer skapas luftströmmar, vars rörelseenergi kan omvandlas till elenergi via en generator i ett vindkraftverk, oftast finns det två eller tre rotorblad. Dessa sitter på ett nav, som i sin tur är fastsatt i en turbinaxel.

Ett vindkraftverk består av en rotor (som ser ut som en propeller), maskinhus, torn och ett fundament. Vindens rörelseenergi överförs till en axel som får ett vridmoment som driver en generator som alstrar ström. När det blåser mot ett vindkraftverk uppstår tryckskillnader på bladens fram - och baksida. Tryckskillnaden får turbinaxeln att rotera. Turbinaxeln driver en generator, där elektriciteten alstras. Generatorn sitter uppe i maskinhuset på torntoppen. Därifrån matas elektriciteten med hjälp av elkablar ner genom tornet och sedan via elkablar nedgrävda i marken ut till elnätet.

Man ser ofta att vindkraftverk är placerade där det är så öppen terräng som möjligt, detta för att vinden ska utnyttjas maximalt. På höjder, vid kustband och i havet finns oftast de mest gynnsamma förutsättningarna.

Wizelius (2007) lyfter fram att vind, det är luft som rör sig. Han förklarar att de flesta vindkraftverken utnyttjar luftens rörelseenergi och omvandlar den till elektrisk kraft eller mekaniskt arbete. Han beskriver att vindar alstras av tryckskillnader som skapas av temperaturskillnader. Lufttrycket jämnas ut genom att luften rör sig från högtryck (H) till lågtryck (L). Han menar att temperaturskillnader uppkommer eftersom jorden är rund vilket han beskriver som att solinstrålningens vinkel mot jordytan varierar. Han nämner också att jorden roterar kring sin axel, vilket gör att solinstrålningen varierar under dygnet. På ett år går jorden ett varv kring solen och då varierar solhöjden och därmed även temperaturen på olika delar av jorden. Här på våra breddgrader varierar även dagens längd kraftigt.

Vindkraftverk är energi som utvinns ur vinden, en del beskriver det som strömmande luftmassa i atmosfären. Vinden är en förnyelsebar energikälla, luften sätts ständigt i rörelse av de temperatur- och tryckskillnader som skapas genom solinstrålningen mot jordklotet.

Enligt Wizelius (2007) är vindkraftverk det bästa alternativet ur miljösynpunkt eftersom miljöbelastningen både regionalt och globalt minskar. Vindkraftverk utnyttjar den förnybara vinden som energikälla, ger inga utsläpp och kräver inga miljöfarliga bränsletransporter.

Referens:

Wizelius, T. (2007). Vindkraftverk i teori och praktik. Hungary: Studentlitteratur

http://sv.wikipedia.org/wiki/Vindkraft (hämtad: 110227)

 

Hur fungerar en luftballong?

Hur fungerar en luftballong?

Visste ni att den första ballonguppstigningen i Sverige skedde redan 1806… Idag är Sverige ledande i världen när det gäller kommersiell passagerarflygning! Varmluftsballongen som är den typen av ballong som är absolut vanligast idag bedrivs numera både som fritidssysselsättning och som sport med tävlingsinriktning. Men hur fungerar egentligen en luftballong?

En luftballong är en farkost som flyger för att den är lättare än den omgivande luften. Dess lyftkraft följer Arkimedes princip. Den saknar både framdrivning och styrmedel, piloterna nyttjar istället de olika vindriktningar som finns på olika höjder för att ta sig till sitt mål.

Luften i ballonghöljet värms med hjälp av en gasolbrännare monterad ovanför korgen. Man eldar inte hela tiden utan stötvis. Genom hur mycket man eldar reglerar man hastigheten i höjdled. För att kunna sjunka snabbt, eller för att tömma ballonghöljet vid landning, finns det en ventil i toppen av ballongen som kan öppnas via en lina från korgen.

En ballong flyger med vinden, men det blåser ofta åt olika håll på olika höjder. Med brännarens hjälp kan man kontrollera sin höjd mycket exakt. Genom att leta efter olika vindriktningar på olika höjder kan piloten styra sin ballong rätt.

Man skulle även kunna beskriva det som att när man eldar i en luftballong värmer man upp luftmolekyler innanför ballongen, då studsar molekylerna runt i ballongen. Utanför ballongen är det fortfarande kalla molekyler och detta gör att de varma molekylerna som finns i ballongen stiger med andra ord luftballongen flyger.

Referens: http://www.ballong.org/drupal/node/19 (hämtad:110218)

Sagan om luft

Hittade en saga om luft som vi kanske skulle kunna använda oss av under vår lektion i klasserna...

För länge, länge, länge sedan innan du och jag fanns, ja innan din mormors, farmors mor levde så fanns det ingen luft. Det var stenarna, vattnet och växterna som hjälpte till att skapa luften, det tog ungefär fyra-fem miljarder år. Luften som egentligen är en gas ligger som ett täcke runt vår jord, detta täcke kallas för atmosfären. Utan luft skulle det inte finnas något liv på jorden. Man vet inte riktigt, men kanske så är vår jord den enda planeten i universum som har detta lufttäcke.
Innan man visste att det faktiskt var naturen själv som skapat luften så trodde man bland annat i landet Grekland att vinden blev till när olika gudar andades eller att änglarna flaxade med sina vingar. När det blåste mycket så trodde man att nu var gudarna arga. Efter ett tag förstod man att det inte var så och man började fundera och undersöka vad luft är för någonting. Det kallas att göra experiment. Dom som arbetar med det kallas för vetenskapsmän. Dom började nu undersöka luften och kom på att det inte var att gudarna andades som gjorde att det blåste utan att det är så att vind är luft som rör sig och att den stiger eller sjunker beroende av om den värms upp eller kyls ned. Man kom på att luft innehåller vattenånga och att den bildar regnmoln. Det här var ungefär 500 år före Kristus. Eftersom vi inte kan se luften inte lukta eller smaka på den så trodde man i landet Kina att den inte fanns. En man som hette Aristoteles hade sina egna tankar om detta vilka inte riktigt var sanna, men eftersom de som bestämde trodde på honom så fick ingen annans tankar och experiment användas för att förklara och förstå vad luft är. Men, för 400 år sedan på 1600-talet kunde några vetenskapsmän på olika håll visa att luft faktiskt finns och att den beter sig på olika sätt. En av vetenskapsmännen var Galileo Galilei som visade att luft väger något och att den gör motstånd (håller emot) när något faller. Han upptäckte detta genom att jämföra hur en fjäder och en lika tung sten faller olika på grund av att fjäderns stoppas av luften. Nu visste man lite om vad luft är för något, men vad är egentligen luft för något? Tar luft plats? Det ska vi ta reda på nu…

Hur kan ett flygplan flyga?

Ett flygplan är en luftfarkost som kan klassificeras på olika sätta beroende på konstruktion och ändamål. Det finns allmänflygplan, trafikflygplan, militärflygplan samt helikoptrar. Därtill finns segel- och glidflygplan samt ultralätta flyplan för flygsport. Gemensamt för dem alla är att de kan färdas i luften, men hur är det egentligen möjligt?

Vi människor har alltid varit fascinerade över hur ett flygplan kan flyga i luften och för att kunna förstå detta bör man ha grundläggande kunskaper i aerodynamik. Aerodynamik är läran om gasers beteende. Då luften är en blandning av gaser och flygplanen flyger i luften så är det läran om luften man bör fördjupa sig i. Luft består till mestadels av kväve och syre, denna massa innehåller i sin tur energi som vi måste kunna omvandla så att vi kan använda den till att lyfta ett flygplan.

Utformningen av dagens flygplan är i princip samma som bröderna Wrights flygplan från 1903. En flygkropp som bärs upp av vingar som alstrar lyftkraft. Beroende på användningsområde och vilka egenskaper man är ute efter, främst önskad hastighet utformas flygplanens form.

En avgörande del för att få ett flygplan att lyfta är lufttrycket. Lufttryck är ett mått på ett antal molekyler i en bestämd volym. Trycket är som högst vid havsnivån där det finns många molekyler tätt packade, dvs. hög densitet. Allt eftersom avståndet ökar från jorden ökar även avståndet mellan molekylerna vilket leder till svårigheter för flyplan att kunna flyga då densiteten minskar. En annan påverkande faktor för luftens densitet är temperaturen. Ju kallare desto högre densitet och ju varmare desto lägre densitet.

Ett flygplans lyftkraft grundar sig på två olika aerodynamiska fenomen. För det första skapar vingens profil ett undertryck på vingens ovansida och för det andra böjer vingen av luftströmmen nedåt. Att vingen böjer av luftströmmen resulterar i en lyftkraft som verkar tvärtemot den nedgående luftströmmen. Luftens massa har helt enkelt ändrat riktning. Den kraft som tvingar luften att ändra riktning nedåt verkar på vingen åt motsatt håll, det vill säga uppåt. När hastigheten ökar minskar det statiska trycket och det uppkommer en lyftkraft. En vinges välvning och lutningen mot luften åstadkommer samma fenomen. Lufttrycket sjunker på ovansidan av vingen. Genom att flygplansvingen är lite snedställd ger den den omströmmande luften ett hastighetstillskott nedåt, vilket innebär att vingen alstrar en lyftkraft som bär upp hela flygplanet. Om man tar en titt på en flygplansvinge så ser man att den oftast har en droppformad profil, detta för att i så stor utsträckning som möjligt undvika turbulens.

http://www.ne.se/lang/flygplan Nationalencyklopedin, hämtad 2011-02-15

www.flygplan24.se/flygteknik hämtad 2011-02-18

Sofia Sahlen, basgrupp 4a

Luftens innehåll, form och Egenskaper

Luften omkring oss består av ett antal olika gaser som vi inte kan urskilja med blotta ögat. Luft är en sammansättning av gaser som tillsammans bildar jordens atmosfär. I volymprocent ser luftens sammansättning vid jordytan ut som följande; 78 % kväve (N²), 21 % syre (O²), 0.9 % ädelgaser, 0,035 % koldioxid (CO²) samt väte (H²) och vattenånga (H²O). Desto högre upp i atmosfären man kommer består luften av än mer väte (H²) och helium (He) samt ozon (O³). Atmosfären består även av varierade mängder vattenångor. 99 % av atmosfären ligger inom ett område som sträcker sig från 30km från jordens yta. Desto högre upp i atmosfären desto tunnare är luften.

Den vanligaste gasen är i luft är kvävgasen (N²) med sina 78 %. Kvävgasen är en oreaktiv gas vilket innebär att den inte reagerar så lätt med andra ämnen. Enda sätter där kvävgasen ”naturligt” omvandlas till andra kemiska föreningar är genom höga temperaturer eller kvävefixerande bakterier.

Syre (O²) är atmosfärens näst vanligaste gas. Såväl människan som de flesta andra organismer behöver syrgasen för att kunna andas. Det syre som återfinns i atmosfären har bildats av gröna växter på land, samt växter, alger och cyanobakterier i haven. I motsats till kväve är syre en reaktiv gas. Tillsammans med UV-strålning skapas ozon som skyddar jordytan mot skadlig UV-strålning och som därmed är livsviktigt för vår överlevnad.

Luftens vanligaste ädelgaser är argon, neon och helium. Dessa är enskilda atomer i gasform. Argon används bland annat som skyddsgas, neon i vissa ljusrör och helium i ballonger.

Trots sina ynka 0.035 % är koldioxiden en viktig gas och det talas mycket om dess negativa effekter i media. Koldioxiden reflekterar tillbaka värmestrålning mot jorden vilket leder till att växthuseffekten ökar. Koldioxidens källor är bland annat många levande organismer och fröbränning av ved och olja.

Materiens tre former

Nästan alla materia kan återges i tre former, fast, flytande och gas. Med ett annat namn kallas dessa för aggregationsformer eller faser. För varje aggregationsform finns en modell över hur ett visst ämne ser ut i molekylnivå i en specifik fas.

När exempelvis luft är i fast form ligger atomerna alt molekylerna nästan helt stilla. De är tätt packade i ett speciellt mönster där varje molekyl/atom har sin bestämda plats. Där utav svårigheten att trycka ihop ett fast ämne. Ett exempel på luft i fast form är en iskristall. Ett ämne i vätskefas har molekyler alt atomer som rör sig lite huller om buller. I ett flytande ämne finns det vissa svaga krafter som håller samman molekylerna/atomerna så att det inte flyger iväg och försvinner. Ett annat ord för ett ämne i vätskefas är begreppet vätska.

När molekyler alt. Atomer är i gasform håller de knappt ihop alls utan kan fritt flyga åt alla håll. Så är det i luften där molekylerna flyger omkring fritt. Formen på ett ämne i gasform styrs av dennes behållares form. Till skillnad mot vätskor och ämnen i fast form kan man pressa ihop ämnen i gasform.

Källor: http://schoolweb.se/MKV1202/Svenska/0401vadarluft.htm hämtad 2011-02-18

Andersson, Bjorn (2008) Grundskolans naturvetenskap, Lund: Studentlitteratur

http://www.ne.se/persefone.his.se/lang/syre Nationalencyklopedin, hämtad 2011-02-18

Hewitt, P. G. (2002). Conceptual Physics. (10) Harlow, England and New York: Addison-Wesley.

Sofia Sahlen, basgrupp 4a

Vind (luftström som rör sig i förhållande till jordytan.)

Vind är flödet av luft i atmosfären. Skillnader i lufttryck får luften att röra sig från områden med högtryck till områden med lågtryck. Ju större tryckskillnad desto kraftigare vind. Vindar kan röra sig i alla riktningar, horisontellt, vertikalt och i virvlar.

Den primära orsaken till att vindar uppstår är temperaturskillnader. När solen värmer upp markytan värmer denna i sin tur upp de lägsta luftlagren. Eftersom varm luft är lättare än kall luft, leder detta till att den blir mer lättrörlig och stiger uppåt. Lufttrycket ökar då på högre höjd och luft trycks ut åt sidorna. Då minskar lufttrycket på marknivå på den aktuella platsen och luft pressas in från sidorna. Luften rör sig alltså från ett ställe till ett annat för att utjämna skillnader i temperatur och lufttryck. Detta leder till att vindhastigheten ökar. Ofta avtar vinden framåt kvällen då markytan avkyls. Då blir även luften närmast marken kallare och eftersom kall luft är tyngre än varm luft betyder det i sin tur att de lägsta luftlagren inte så lätt sätts i rörelse.

Vindar påverkas även av jordens rotation. Jag har läst om hur corioloskraften påverkar vindar och vädrets växlingar, men tyvärr fårstår jag inte riktigt hur den fungerar. Detta tänker jag fråga på vår handledning nästa vecka.

Vid markytan bromsas vinden av friktion. Oftast skiljer vindens riktning och hastighet mellan lågland, fjäll och hav. Detta beror på inverkan av friktionen mot "skrovligheter", som skogar, berg och städer. Till exempel storm och orkan är sällsynt respektive mycket sällsynt i inlandet, bland annat på grund av den högre friktionen där.

Källor:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/vind-1.362. Hämtad 2011-02-18.

vind. http://www.ne.se.persefone.his.se/lang/vind, Nationalencyklopedin, hämtad 2011-02-18.

Erika Leijon, basgrupp 4a

Fotosyntesen

Fotosyntesen är en av de grundläggande förutsättningarna för livet på jorden. För de gröna växterna är den en metod att med hjälp av solljus omvandla koldioxid och vatten till energi. I denna process bildas även syre som är till nytta för människor och djur. Även alger och vissa bakterier använder sig av fotosyntes. Fotosyntesen innebär alltså att koldioxid och vatten omvandlas till syre, kolhydrater och vatten. Vattenmolekylerna oxideras till syre som avges till luften, medan vätet reagerar med koldioxiden och bildar kolhydrater. Dessa i sin tur bildar stärkelse som växten lagrar som näring. Det vatten som även bildas i processen tar sina syreatomer från koldioxiden. Det är klorofyllet, det gröna färgämne som finns i växter, som absorberar solljusets energi och gör det möjligt att driva fotosyntesen.

Fotosyntesen är som sagt nödvändig för livet på jorden vilket är beroende av både de organiska föreningar och den syrgas som bildas. Fotosyntesen är också viktig för jordens klimat. Genom att koldioxid avlägsnas ur atmosfären minskar växthuseffekten och temperaturen blir mycket lägre än vad den skulle ha varit. Ur den bildade syrgasen uppstår ozon i de övre luftlagren, vilket skyddar livet på jorden mot solens ultravioletta strålar.

Fotosyntesen upptäcktes år 1771, då Joseph Priestley utförde experiment med möss som han spärrade in i lufttäta glasbehållare. Mössen dog om de var ensamma i behållarna men överlevde om de var tillsammans med mynta. Priestley ansåg att djur och människor förstör luft och att växterna har förmåga att rena den igen. Han hade dock inte klart för sig vilken betydelse ljuset hade. Detta var Jan Ingen - Hoysz först med att beskriva.

Källor:
http://www.alltomvetenskap.se/hur-fungerar-fotosyntesen.aspx?article=1707&newsbillcategory=69 Hämtad 2011-02-18


fotosyntes. http://www.ne.se.persefone.his.se/lang/fotosyntes, Nationalencyklopedin, hämtad 2011-02-18.

Erika Leijon, basgrupp 4a

Luftens betydelse för människans liv

Luften består av 21 % syre. Syre är efter väte och helium det vanligaste grundämnet i universum. Jordklotets massa beräknas till 29 % bestå av syre. En vuxen människa består till 65 % av syre och omsätter på ett dygn 900g syre genom inandning av luft.

Andning innebär transport av syrgas in och koldioxid ut ur ett djur via ett andningsorgan eller genom huden. Hos människan är lungan vårt andningsorgan. Syre är nödvändigt för att cellerna ska fungera normalt. Det behövs bland annat för ämnesomsättningen och energiproduktionen i kroppen. Som restprodukter vid ämnesomsättningen bildas koldioxid och vatten. Om koldioxiden inte fördes bort från cellerna skulle dessa sluta att fungera.

Det är på grund av ett negativt tryck i lungan som luft sugs in via näsborrarna. Det är sedan i våra lungor som utbytet av gas mellan andningsluften och blodet sker. Syrgas i inandningsluften tas upp av blodet och koldioxid i blodet avges till utandningsluften.

Källor:
syre. http://www.ne.se.persefone.his.se/lang/syre, Nationalencyklopedin, hämtad 2011-02-18.

http://www.1177.se/Tema/Kroppen/Cirkulation-och-andning/Luftvagar-och-lungor/#section-1 Hämtad 2011-02-18.

Erika Leijon, basgrupp 4a

Luft

Andersson (2008) anser att det är viktigt att ha kunskap om luften. Luften är ett livsuppehållande system som är en del av vår närmaste omgivning under hela livet. Det gäller att få en förståelse för att luft existerar, tar plats, har massa och tyngd, kan insamlas i slutna kärl och fördelar sig jämt i en given volym trots att den är osynlig och luktlös. Vi kommer att ta reda på så mycket som möjligt om luft, bland annat utifrån begreppen liv, materia, energi och teknik.

Referens
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap-helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.

Första handledningstillfället

Idag har vi haft det första handledningstillfället med Jörgen där vi diskuterade kring vårt fenomen LUFT och att det är något som tar plats och väger. Kan efter mötet konstatera att vi har mycket att läsa på kring fenomenet och detta kommer ni kunna följa här på bloggen framöver och förhoppningsvis så blir både vi och ni experter på luft :-)

Sofia S

Idag har vi träffats för att bestämma vilket fenomen vi vill arbeta med! Vi bestämde oss för luft! Målet är att eleverna ska upptäcka att luft väger och tar plats. Vi har nu skickat vårt förslag till Jörgen sedan får vi förhoppningsvis reda på hur vi kan arbeta vidare. Vi har handledning tisdag vecka 7 och då får vi planera upp lite mer!

Litteraturseminarium 110124 (Andersson, 2008)

Vi tycker att Anderssons idéer om en övergripande nivå på naturvetenskapen är positiv. Att arbeta tematiskt över ämnesgränserna är viktigt för helheten. Vi tror även att det är viktigt att lägga grunden till den naturvetenskapliga förståelsen redan när barnen är små i förskolan.

När det gäller vilket innehåll som ska vara överordnat anser vi att det viktigaste är att utgå från barnens erfarenheter och att det ska leda till kunskaper som hjälper dem att förstå världen. Vi tycker även att barnen bör få kunskaper som leder till en hållbar utveckling. För att eleverna ska få en känsla för hur viktigt det är bör de få vara i naturen och lära sig hur viktig naturen och dess resurser är för människan. Respekt för naturen, sig själva och sina medmänniskor är grundläggande.

För att få förståelse för hur olika fenomen fungerar behöver barnen få se och uppleva utifrån sina förkunskaper. Vi tror att det arbetsätt som Jörgen beskrev på föreläsningen i torsdags är ett bra sätt att arbeta för att ta reda på barnens föreställningar om olika fenomen. Detta ger barnen en förståelse för att alla har olika tankar och det kan utveckla barnen. Det är viktigt att barnen känner att allas svar är lika viktiga. Därifrån gör man många olika varianter på experiment eller annat få att ta reda på hur det är.

När det gäller integrationsbegreppet handlar det om att sammanföra delar till en helhet. Vi tror att man behöver börja i det som ligger närmast barnen till exempel i närmiljön. Det kan handla om varifrån mjölken kommer, vilka djur finns på förskolegården/skolgården och hur ändras naturen med de olika årstiderna. Sen tror vi att det är viktigt att ta vara på barnens funderingar i vardagen.

Det är viktigt att utvärdera No på många olika sätt. Om man inte utvärderar är det svårt att planera för vidare undervisning. Jag bör veta att barnen har förstått och vad de har tagit till sig. Är det många som inte förstått det vi gjort kanske jag måste angripa fenomenet från en annan vinkel. Utvärderingar kan göras genom att lyssna på barnens diskussioner, prata med eleverna enskilt, observera när barnen redovisar eller läsa deras anteckningar.

Erika

Litteraturseminarium (Wickman och Persson), 20 jan 2011

Basgrupp 4, tankar, lärdomar och frågor utifrån litteratur seminarium Wickman och Persson (2009).

Torsdag 20 januari 2011

Gruppen är överens om att läraren måste vara intresserad och hjälpa eleverna att söka information. Det är även viktigt med flexibilitet och låta eleverna vara delaktiga. Frågor till eleverna som vad vet ni och vad vill ni veta är primära för undervisningen.

Vi diskuterade för och nackdelar med NTA-lådor som en del kommuner arbetar med, andra inte. NTA betyder Naturvetenskap och teknik för alla och är ett skolutvecklingsprogram med syfte att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos både elever och lärare. Vi tycker att lådorna har ett bra syfte och roliga uppdrag men skulle önska att man som lärare kunde få introducera lådorna på sitt eget sätt. Det är en väldigt bra bas men vi känner att det inte alltid fungerar att göra allt på en gång. Vi känner och vet av erfarenhet att lärare blir tvungna att arbeta med lådorna vilket gör att en del lärare känner att det blir tråkigt och att det blir ett motstånd direkt. Arbetet går ut på ganska mycket dokumentation från elevernas sida som ska göras på ett visst sätt vilket gör att de slutar fokusera på själva utvecklingen av t ex en fjäril och bara tycker det är tråkigt att skriva. Detta är viktigt att arbeta smidigt med eftersom eleverna anser att naturvetenskap är ett svårt ämne och svårt att lära sig

enligt Wickman och Persson (2009). De menar att eleverna ofta finner ämnet ointressant.

Vi i gruppen var överens om att det känns lättare att arbeta med teman där naturkunskap t ex vinter ingår för att få en röd tråd. Vi diskuterade en mängd olika saker hur man kan arbeta både inom förskolan och skolan. En del i gruppens erfarenhet säger att i förskolan tar man vara mer på ett ”här och nu” perspektiv och är ute i skogen, tar till vara på uteleken, experimentlådor, kompost, tillverkar saker av skräp, tar in naturmaterial, alltid ha tillgång till ett förstoringsglas medans andra i gruppen inte alls sett att man arbetar så vilket vi finner som en intressant diskussionsfråga.

Vi anser att man lär sig av det man tycker är intressant och av praktiskt skapande. Vi känner en utmaning i hur vi ska tänka att allt som ska göras inom NO ska tänkas i de fyra termerna, energi, materia, liv och teknik men vi är överens om att man som lärare måste angripa från flera olika håll för att alla elever ska få förståelse. Vi måste ha respekt för allas åsikter och att alla är lika mycket värda.

Välkommen hit!

Bloggen är under uppbyggnad!