Seminarium 29/3

Efter föreläsningen etiska perspektiv i NO-undervisningen med Susanne Klaar hade vi ett seminarium där vi diskuterade det etiska perspektivet utifrån våra lektioner om luft samt flyta/sjunka. Utifrån detta diskuterade vi bland annat etiska dilemman om avgaser, luftföroreningar, om man verkligen ska åka bil, hur man ska använda sig av vatten i kranen – slösar man för mycket när man låter vattnet rinna när man borstar tänderna…

Vi diskuterade även att det är viktigt att inte skuldbelägga barn/elever i sin undervisning. Vi diskuterade om det är rätt eller fel att prata om att åka utomlands med barnen, en del barn kan ju få dåligt samvete för att de t ex åker flygplan för att det ”inte är bra för miljön” men att det såklart inte är meningen att barnen ska känna så. Vi menar att man kan diskutera det ur miljösynpunkt och att man har rätt att förmedla fakta men som sagt inte skuldbelägga barnen.

Undervisningen är moralisk men som lärare måste man tänka på hur man säger saker för att barnen uppfattar det olika.

Vi tycker att det är viktigt att prata mycket med barnen och förklara för dem vad man menar. För barn kan det vara men behöver inte vara skillnad på hur man förhåller sig hemma i trädgården och på förskolans gård. Ett exempel vi pratade om var att på förskolans gård kanske man inte får dra bort alla vinbär för att man ska äta dem medans det kanske är okej hemma…

Vi pratade även om fall man kan/ska tvinga elever att vara med när man ska dissekera djur i till exempel biologiundervisningen. Av våra erfarenheter tycker en del lärare att det ingår i undervisningen så då ska man deltaga medans andra ger kompletterande uppgifter som elever som inte klarar att deltaga får göra under tiden.

Vi resonerade även om att etik för oss är att inte nedvärdera vad barnen säger. Det är viktigt att vi som lärare lyfter att man kan tänka och tycka olika. Man kan använda uppmuntran som så tänker du, jaha hur tänker du? Vi alla anser att det är viktigt att bekräfta alla elever!

Närvarande: Anna-Lena, Jenny, Ellinor, Marica, Sofia och Erika.

/Basgrupp 4 a och b genom Marica

Mina lektioner!

Idag har jag genomfört mina lektioner om luft. Marica var med och observerade den första lektionen. Jag valdde att ha lektionen i halvklass för att alla skulle få möjlighet att vara aktiva och för att synliggöra barnens lärande så mycket som möjligt. Det var bra att ha två tillfällen, för det som fungerade mindre bra den första lektionen kunde jag ändra på till den andra. Den första gruppen var lite mer tystlåten, så det var svårt att få igång en diskussion och få fram deras hypoteser. Det gick däremot bättre i den andra gruppen. Det jag är mest nöjd med är att experimenten fungerade som de skulle så att eleverna vekligen fick syn på det som vi planerat att de skulle få syn på! Jag upplevde att eleverna var engagerade och att jag lyckades fånga deras intresse. Jag skulle dock önskat att mina "luftkunskaper" kunde vara lite bättre så att jag hade kunnat svara på alla elevernas funderingar och frågor. Men det hoppas jag att de blir efter abslutad kurs! I morgon ska jag, Marica och Sofia träffas för att utvärdera våra lektioner. Vi ska även träffa Jörgen för att få lite handledning!
Ha en bra dag i solen och blåsten!
Erika

Maricas lektion

Idag har jag genomfört min lektion om luft - eleverna var väldigt intresserade, hade många hypoteser och samtliga var väldigt aktiva! Jag är nöjd med min lektion men det finns alltid saker jag skulle kunnat gjort annorlunda, vilket är fördelen med att ha en observatör som tänker på saker som jag själv inte reflekterade över! Jag kände mig helt lugn och nöjd med att ha Sofia som observatör även fast jag var nervös innan! Imorgon är det min tur att titta på Erika när det är hennes tur att visa på att luft väger och tar plats!

Min luftlektion

Ja då var min lektion kring luft gjord och vad ska man säga om den.. Vårat mål med lektionen var att eleverna skulle få en förståelse för att luft väger och tar plats, vilket jag upplever att samtliga gjorde och kunde visa upp i slutet av lektionen. Att ha en som observerar och antecknar allt man gör i klassrummet gör åtminstone mig lite nervös, men måste säga att Erika skötte sig bra som observatör :-) Var lite som jag kunde gjort annorlunda men på det stora är jag nöjd med min lektion och mina elever tyckte det var en rolig och lärorik lektion. På måndag bär det av mot Hjo för att observera Marica, då får vi se hur jag klarar av rollen som observatör..

Test av experiment!

I dag ska Sofia genomföra luftlektionen i sin klass och hon kom till mig för en stund sedan för att vi skulle testa experimenten innan! Detta var tur att vi gjorde, för det ena experimentet fungerade inte som det var tänkt! Det gick jättbra att fånga luft i platspåsar men experimentet med ballongerna fungerade inte. När vi satt en tejp på den ena ballongen och skulle ta ut luft lite i taget small ballongen. Vi testade flera gånger med samma resultat. Så nu har vi fått göra om de experimentet. Vi kommer istället att hänga två tomma ballonger på blompinnen och fråga barnen vad de tror händer om vi blåser upp den ena ballongen. Blompinnen kommer att väga över på den sidan där den uppblåsta ballongen hänger eftersom luft väger! Detta har vi nu testa och det fungerar, jippie! Jag, Erika, ska observera lektionen! Hoppas det går bra!

Handledningstillfälle 3

Idag har vi haft vårat tredje handledningstillfälle, denna gången med Krister. Vi hade förberett med några frågor kring fenomenet luft som vi fick svar på. Bland annat förklarade Krister detta med isobarer och coreolis-effekten. Isobarer betyder att trycket är konstant och att orsaken är att temperaturen varierar och varm luft stiger. När det kommer till coreoliseffekten fick vi förklaringen att det har med jordens rotation att göra och att man kan testa detta med hjälp av en pendel.
En tredje fråga vi funderade kring var detta med lufttrycket inne i ett flygplan och hur den justera i jämförelse med luften utanför. Krister svar på detta var att luften i ett flygplan består av komprimerad lågtrycksgas utifrån som blir varm och då kyls ner innan den pumpas in i flygplanskabinen. Vi samtalade även om våran lektion vi ska genomföra i klassen och de experiment vi tänkt genomföra.
Lite klokare och visare lämnade vi handledningen och fortsatte med vårat arbete..

Lektionsplanering!

Mål
Mål med lärandetillfället:
Vi vill att eleverna ska få en förståelse för att luft väger och tar plats. Andersson (2008) skriver att luft är en viktig materiell företeelse och kan studeras med många enkla experiment i tidig ålder. Eftersom luften inte syns, är det inte konstigt att elever i yngre åldrar enbart tror att luft är något som existerar i rörelse menar han. Det gäller därför att få stillastående luft att märkas. Vidare menar Andersson att ett viktigt steg i utvecklingen av ett gasbegrepp är att kunna avgränsa en viss mängd luft som ett första steg mot att studera dess egenskaper.

Mål ur lgr 11:
Syftet för de naturorienterande ämnena fysik, biologi och kemi utifrån lgr 11: Genom undervisningen ska eleverna utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

Utifrån de centrala innehållen i lgr 11 för årskurs 1-3 står det bland annat att följande ämne ska behandlas: ”luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras”

När eleverna går ur åk 3 ska de utifrån tydliga instruktioner kunna utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft.

Enligt Dimenäs (2011) kan man utgå från dessa fyra begrepp när man planerar sin undervisning i naturvetenskap. Så här tänker vi utifrån begreppen när det gäller luft.
Liv: Vi behöver luft för att andas, allt levande liv behöver syre
Materia: Luft är materia som innehåller dessa gaser kväve, syre, ädelgaser, koldioxid, väte och vattenånga.
Teknik: Luft används för att till exempel få en luftballong eller ett flygplan att flyga.
Energi: Med hjälp av vindkraftverk kan vi utvinna energi.

Genomförande:
Vi börjar lektionen med att berätta att vi ska prata om luft. Vi frågar sedan eleverna var de tror luft finns och pratar en stund om det. När vi konstaterat att luft finns överallt omkring oss, frågar vi om de tror att vi kan samla luft i en påse. Enligt våra intervjuer har det flesta elever uppfattningen att man kan samla luft i en påse genom att blåsa upp den. Vår frågeställning är nu om man kan samla luft i en påse utan att blåsa upp den. Eleverna får parvis varsin påse och de får sedan gå runt och pröva att ”fånga” luft. När/om det lyckats samla luft i påsarna samlas vi igen och de får känna och trycka på påsarna. Vi pratar om och konstaterar att luft tar plats.

När vi konstaterat att luft tar plats frågar vi eleverna om de tror att luft väger någonting. Vi får säkert olika föreställningar från eleverna om detta. Vi berättar att vi ska göra ett experiment och ta reda på svaret. Sedan blåser vi upp två ballonger som vi hänger i varsin ände på en blompinne. Blompinnen hänger i sin tur i ett snöre. Det är viktigt att det blir lika mycket luft i varje ballong så att de hänger lika. Vi sätter sedan en tejpbit på en av ballongerna och tömmer sedan ballongen lite i taget med hjälp av en nål. Innan frågar vi eleverna vad de tror kommer att hända när vi släpper ut luft ur en av ballongerna. När luften minskar i den ena ballongen kommer eleverna se att den andra ballongen sjunker och vi kan konstatera att luft väger.

Vi repeterar sedan det vi kommit fram till och eleverna får parvis dokumentera genom att rita och skriva vad de lärt sig under lektionen. Dokumentationen kommer vi sedan att använda vid vår utvärdering. Enligt Elfström (et al. 2008) är pedagogisk dokumentation ett verktyg för utvärdering och med hjälp av denna kan läraren se vad som möjliggjorts för eleverna att lära.

Material:
För att kunna genomföra vår lektion behöver vi följande material: plastpåsar, gummisnoddar, blompinne, snören, ballonger, klädnypor, tejp, nål samt papper och pennor till dokumentationen.

Utvärdering och bedömning
Det finns många anledningar till att det är viktigt med utvärdering. Andersson (2008) menar att utvärdering till exempel kan visa om det finns vissa moment som eleverna inte förstått och som man behöver arbeta mer med innan man kan arbeta vidare. Vidare ger Andersson exempel på hur man göra en formativ utvärdering. Man kan studera och reflektera över prov och svar på test, lyssna på elevers diskussioner samt föra dialog och resonera med enskilda elever.

När vi utvärderar vår lektion kommer vi att använda oss av vår Concept cartoon med elevernas föreställningar. Vi kommer att intervjua samma elever 1-2 veckor efter lektionstillfället för att se om deras föreställningar har förändrats. Under lektionen kommer vi att vara uppmärksamma och lyssna på elevernas samtal och reflektioner. När vi utvärderar tillsammans med eleverna och frågar vad de lärt sig får vi även då syn på måluppfyllelsen. Vi kommer även att använda oss av elevernas dokumentationer.

Referenser
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap, helhetssyn, innehål och progression. Studentlitteratur: Lund.

Dimenäs, Jörgen. Föreläsning Högskolan Skövde 2011-01-18.

Elfström,, I. & Nilsson, B. & Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap-upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Skolverket. Läroplan för grundskolan.
http://www.skolverket.se/sb/d/4166/a/23894#paragraphAnchor1 Hämtad 2011-03-07.

Concept Cartoon

Idag har vi sammanställt de intervjuer vi gjort med eleverna. Vi har intervjuat fyra elever var och vi ställde följande frågor:
1. Var finns luft?
2. Vad tror du att luft består av?
3. Om jag säger att luft väger, vad tänker du då?
4. Tror du att man kan samla luft? I tex en påse eller burk?

När vi sammanställt svaren gjorde vi en Concept cartoon med de uppfattningar vi fått fram gällande om luft väger och om det går att samla luft. Följande uppfattningar synliggjordes:
- Man kan samla luft i en påse om man blåser upp den.
- Man kan inte samla luft.
- Luft väger ingenting.
- Luft väger mycket.

Utifrån dessa uppfattningar har vi nu börjat planera för vårt lärandetillfälle. Vi har skrivit mål ur Lgr11 och syftet med vår lektion. Vi har även kommit fram till vilka experiment vi ska använda oss av för att eleverna ska få förståelse för att luft väger och tar plats. Vi har nu fastnat vid hur vi ska lägga upp lektionen och hur vi ska göra en intressant introduktion. Eftersom det är fredag eftermiddag ger vi upp för idag och hoppas att vi är mer kreativa på måndag! Trevlig helg!
Erika, Marica och Sofia

Lufttryck, lågtryck och högtryck

Lufttryck

Lufttrycket är trycket i den sammansatta gasen som utgörs av atmosfären. Trycket uppstår genom jordens dragningskraft på gasmassan och minskar med höjden över jordytan. Luftens tryck påverkas alltså av solens strålning och jordens rotation.

Lufttrycket vid en viss nivå är lika med tyngden av en lodrät luftpelare, som sträcker sig från nivån det är frågan om upp till atmosfärens övre gräns. Ju högre upp man kommer i atmosfären desto lägre blir lufttrycket. Detta beror alltså på att den ovanliggande luftmängden blir mindre.

Genom att studera lufttrycket kan man förutsäga hur vädret kommer att bli. Generellt brukar man säga att om lufttrycket stiger blir det en väderförbättring och om det sjunker blir det en väderförsämring. Med andra ord är det alltså förändringen i lufttryck som har betydelse för väderutvecklingen.

Fram till början av 1990-talet mättes lufttrycket oftast med hjälp av en kvicksilverbarometer men numera med olika typer av aneroidbarometrar, det vanligaste användarnamnet är dock barometer vilket är ett mycket noggrant instrument. Lufttrycket anges i hektopascal (hPa), vilket är detsamma som millibar (mb).

Vad är det som avgör hur stort lufttrycket är på en plats?

Bernes och Holmgren (2006) menar att det beror på hur mycket luft som finns där ovanför. Luften är nämligen inte tyngdlös.

Lufttrycket vid havets nivå orsakas av tyngden hos all den luft som finns i atmosfären ovanför oss.

Lågtryck

Sofia har i ett tidigare inlägg beskrivit luftens innehåll, form och egenskaper vilket jag tycker är bra att läsa för att få en grundläggande kunskap inom området. Med de förhållanden som råder i jordens atmosfär så uppstår luftmassor med olika tryck. De flesta lågtryck som passerar över Sverige har bildats långt ute över Atlanten. I lågtryck, även kallade cykloner, finns det mindre luft än runt omkring. Lågtryck förknippas ofta med höstrusk och annat dåligt väder. Det lågtryck vi är vana vid här i Sverige skapas som en störning längs en frontzon. Bernes och Holmgren (2006) beskriver det som att lufttrycket börjar sjunka kring vågtoppen, vågens framkant utvecklas till en varmfront, bakkanten till en kallfront. I anslutning till fronterna börjar det falla regn eller snö.

Högtryck

Högtryck är som bekant motsatsen till lågtryck. Det är ett område där lufttrycket är högre än i omgivningen. Luften runt ett högtryck roterar medurs norra halvklotet och moturs på södra. Orsaken till virvelns riktning ligger i jordens rotation, den så kallade Corioliskraften. Vilket kan beskrivas som en fiktiv kraft som verkar på massor i ett roterande system. Bernes och Holmgren (2006) beskriver det som att det är solen som ger upphov till vindarna, men att jordens rotation skapar kraft som får dem att vika av åt sidan. Ofta sker detta så mycket att de börjar kretsa i en cirkel eller spiral. Om vindarna bara påverkades av Corioliskraften skulle de ständigt kretsa i cirklar utan att komma någon vart. Författarna berättar att i verkligheten innebär lufttrycksskillnaderna mellan olika delar av jordklotet att luften faktiskt kan förflytta sig ganska långa sträckor, men att det är Corioliskraften som hela tiden håller emot.

Högtryck håller undan molnområden och medför oftast fint, varmt och klart väder på sommaren. Vanligen stiger temperaturerna på sommaren, medan de sjunker under vintern. Även under högtryck kan regn och regnskurar förekomma, men det är mest fråga om lokala. När luften styrs nedåt och sammanpressas värms luften upp och molnen löser ofta upp sig.

Referens: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/lufttryck-1.657 (hämtad:110218)

http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/lagtryck-1.5884 (hämtad:110218)

Bernes och Holmgren (2006). Meteorologernas väderbok. Värnamo: Medströms Bokförlag och författarna.