Basgrupp 4, tankar, lärdomar och frågor utifrån litteratur seminarium Wickman och Persson (2009).
Torsdag 20 januari 2011
Gruppen är överens om att läraren måste vara intresserad och hjälpa eleverna att söka information. Det är även viktigt med flexibilitet och låta eleverna vara delaktiga. Frågor till eleverna som vad vet ni och vad vill ni veta är primära för undervisningen.
Vi diskuterade för och nackdelar med NTA-lådor som en del kommuner arbetar med, andra inte. NTA betyder Naturvetenskap och teknik för alla och är ett skolutvecklingsprogram med syfte att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos både elever och lärare. Vi tycker att lådorna har ett bra syfte och roliga uppdrag men skulle önska att man som lärare kunde få introducera lådorna på sitt eget sätt. Det är en väldigt bra bas men vi känner att det inte alltid fungerar att göra allt på en gång. Vi känner och vet av erfarenhet att lärare blir tvungna att arbeta med lådorna vilket gör att en del lärare känner att det blir tråkigt och att det blir ett motstånd direkt. Arbetet går ut på ganska mycket dokumentation från elevernas sida som ska göras på ett visst sätt vilket gör att de slutar fokusera på själva utvecklingen av t ex en fjäril och bara tycker det är tråkigt att skriva. Detta är viktigt att arbeta smidigt med eftersom eleverna anser att naturvetenskap är ett svårt ämne och svårt att lära sig
enligt Wickman och Persson (2009). De menar att eleverna ofta finner ämnet ointressant.
Vi i gruppen var överens om att det känns lättare att arbeta med teman där naturkunskap t ex vinter ingår för att få en röd tråd. Vi diskuterade en mängd olika saker hur man kan arbeta både inom förskolan och skolan. En del i gruppens erfarenhet säger att i förskolan tar man vara mer på ett ”här och nu” perspektiv och är ute i skogen, tar till vara på uteleken, experimentlådor, kompost, tillverkar saker av skräp, tar in naturmaterial, alltid ha tillgång till ett förstoringsglas medans andra i gruppen inte alls sett att man arbetar så vilket vi finner som en intressant diskussionsfråga.
Vi anser att man lär sig av det man tycker är intressant och av praktiskt skapande. Vi känner en utmaning i hur vi ska tänka att allt som ska göras inom NO ska tänkas i de fyra termerna, energi, materia, liv och teknik men vi är överens om att man som lärare måste angripa från flera olika håll för att alla elever ska få förståelse. Vi måste ha respekt för allas åsikter och att alla är lika mycket värda.
Hej! Ni skriver att Wickman och Persson (2009) menar att eleverna ofta finner ämnet naturvetenskap ointressant. Varför är det så och hur ska man göra det intressant? Jag håller med om det ni skriver utifrån Andersson (2008) där man talar om att använda och utgå ifrån barnens erfarenheter. Detta med att se till deras närmsta omvärld gör ju också att ämnet konkretiseras. Barnen i förskolan går ofta till skogen, men varför kan man inte göra det med de äldre eleverna i skolan då de undervisas i NO? Kanske också här behöver man göra det abstrakta mer konkret och tänka utifrån närmiljö istället för att enbart sitta inne i en lektionssal? :)Mvh. Jeanette Svedjeland basgrupp 8.a
SvaraRaderaJag tror att barnen behöver få in naturvetenskapen i ett sammanhang för att få den intressant. Som Andersson(2008) menar behöver naturvetenskapen vara ämnesövergripande för att eleverna ska få en förståelse för den. Själv har jag fått en helt annan syn på naturvetenskapen sedan vi startade kursen. Jag var inte medveten om hur mycket i vårt samhälle som genomsyras av naturvetenskap. Jag trodde vi skulle plugga in fågelläten, skämt åsido. Men jag tror att ett tematiskt arbetssätt ger en ökad förståelse och underlättar för läraren att få in naturvetenskapen på ett naturligt sätt.
SvaraRaderaErika Leijon Basgrupp 4a
Jag tror också att du som pedagog kan göra ämnet naturvetenskap mera intressant om det handlar om elevernas vardag och det som står dem nära vilket även Sjöberg (2000) beskriver. Jag håller med om att även arbetssättet och innehållet behöver variation. Grundskolan bör också använda skogen mera då det finns väldigt mycket material samt utrymme för exempelvis olika lekar och lektioner. Jag tror alla elever/barn behöver både teori och praktik, alla lär sig olika genom att använda de olika sinnena som att se, höra, känna, lukta eller smaka vilket Dauksz & Hammar (2006) beskriver. Många uppfattar även det som att pojkar har ett större intresse för naturvetenskap än flickor. Hur skall vi få flickorna mer intresserade? Hur kan det vara så att pojkarna uppfattas ha ett större intresse. Vad har ni för erfarenheter? Sjöberg (2000) beskriver i sin bok att pedagogen kan påverka elevernas intresse genom sitt kön. Pedagogen är en slags förebild, är det manliga som häller i naturvetenskap uppfattas ämnet mera maskulint samt att könen oftast lättare kan ta fram intresse för samma kön. Exempelvis, kvinnliga pedagoger fångar oftast lättare flickors intresse och det samma med pojkar. Mina erfarenheter från skolan var att jag tyckte naturkunskap var tråkiga då jag ansåg att lärarna var väldigt tråkiga och variationen i klassrummet fanns inte så ofta. Det var oftast samma lektioner med samma arbetssätt. Något som var intressantare var experimenten som man fick göra, i kemin hade vi en man men i biologin hade vi en kvinna, då stämmer inte det som Sjöberg (2000) beskriver, men det ser väl olika ut. Idag anser jag att mitt intresse är större då jag är nyfiken på hur allt fungerar men tyvärr har jag inte tiden till att läsa. Jag håller med dig Erika om att förståelse för naturkunskapen har ökat och att man nu fått en annan syn på var naturkunskap är. Det handlar inte bara om blommor och fåglar utan även sånt som händer i vardagen exempelvis att välja kläder efter väder.
SvaraRaderaDauksz, S & Hammar, E, (2006) Det handlar om att hitta varje enskild individ: en studie om lärares och rektorers uppfattningar om individanpassad undervisning [Elektronisk] http://www.uppsatser.se Tillgänglig: http://www.uppsatser.se/uppsats/2ed54cff01/
[Hämtad: 110113]
Sjöberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildningen kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Med vänlig hälsning
Lovisa Johnsson Basgrupp 8A
Hej!
SvaraRaderaJag tror att väcka intresse beror mycket på hur pedagogen lägger upp ett innehåll. Var man lägger nivån behöver anpassas till individerna inte bara kön utan också ålder och erfarenhet utav något. Entusiasm kan smitta av sig och lust kan väckas. Elfström, I. (2008)talar om materialets betydelse men också hur vi behandlar barns frågor och vad vi gör med dem. Deras nyfikenhet är en bra grogrund för att ett lärande ska etableras. Naturvetenskap som ni säger handlar om så mycket mer och finns överallt runt omkring oss. Vi och eleverna accepterar det men hur fungerar det? Concept cartoons som Anna-Stina Ahlrik tog upp under sin föreläsnig den 3/2-2011 verkar vara en rolig och bra modell för att väcka frågeställningar hos elever, ringa in deras erfarenheter och i och med det fånga upp deras intresse. Mvh. Jeanette Svedjeland basgrupp 8a.
Referenser:
Elfström, I. Nilsson, B. Sterner, L. Wehner-Godée, C. (2008). Liber: Stockholm
Jag tror också precis som Andersson (2008) menar att naturvetenskapen behöver vara ämnesövergripande för att eleverna ska få en förståelse för den och är den det så tror jag att de finner den mer intressant, i alla fall är min personliga känsla sådan. Jag har aldrig tyckt om NV för det har framstått mest som biologi och blommor med en friluftsdag i skogen då och då... Min erfaranhet som jag har sett nu på senare år är att man arbetar mer ämnesövergripande och följer t ex ett träds utveckling under olika årstider vilket jag tycker är ett roligt sätt att arbeta på. Jag tycker det är en spännande kurs att läsa och är övertygad om att jag kommer lära mig så himla mycket!
SvaraRadera