Lufttryck, lågtryck och högtryck

Lufttryck

Lufttrycket är trycket i den sammansatta gasen som utgörs av atmosfären. Trycket uppstår genom jordens dragningskraft på gasmassan och minskar med höjden över jordytan. Luftens tryck påverkas alltså av solens strålning och jordens rotation.

Lufttrycket vid en viss nivå är lika med tyngden av en lodrät luftpelare, som sträcker sig från nivån det är frågan om upp till atmosfärens övre gräns. Ju högre upp man kommer i atmosfären desto lägre blir lufttrycket. Detta beror alltså på att den ovanliggande luftmängden blir mindre.

Genom att studera lufttrycket kan man förutsäga hur vädret kommer att bli. Generellt brukar man säga att om lufttrycket stiger blir det en väderförbättring och om det sjunker blir det en väderförsämring. Med andra ord är det alltså förändringen i lufttryck som har betydelse för väderutvecklingen.

Fram till början av 1990-talet mättes lufttrycket oftast med hjälp av en kvicksilverbarometer men numera med olika typer av aneroidbarometrar, det vanligaste användarnamnet är dock barometer vilket är ett mycket noggrant instrument. Lufttrycket anges i hektopascal (hPa), vilket är detsamma som millibar (mb).

Vad är det som avgör hur stort lufttrycket är på en plats?

Bernes och Holmgren (2006) menar att det beror på hur mycket luft som finns där ovanför. Luften är nämligen inte tyngdlös.

Lufttrycket vid havets nivå orsakas av tyngden hos all den luft som finns i atmosfären ovanför oss.

Lågtryck

Sofia har i ett tidigare inlägg beskrivit luftens innehåll, form och egenskaper vilket jag tycker är bra att läsa för att få en grundläggande kunskap inom området. Med de förhållanden som råder i jordens atmosfär så uppstår luftmassor med olika tryck. De flesta lågtryck som passerar över Sverige har bildats långt ute över Atlanten. I lågtryck, även kallade cykloner, finns det mindre luft än runt omkring. Lågtryck förknippas ofta med höstrusk och annat dåligt väder. Det lågtryck vi är vana vid här i Sverige skapas som en störning längs en frontzon. Bernes och Holmgren (2006) beskriver det som att lufttrycket börjar sjunka kring vågtoppen, vågens framkant utvecklas till en varmfront, bakkanten till en kallfront. I anslutning till fronterna börjar det falla regn eller snö.

Högtryck

Högtryck är som bekant motsatsen till lågtryck. Det är ett område där lufttrycket är högre än i omgivningen. Luften runt ett högtryck roterar medurs norra halvklotet och moturs på södra. Orsaken till virvelns riktning ligger i jordens rotation, den så kallade Corioliskraften. Vilket kan beskrivas som en fiktiv kraft som verkar på massor i ett roterande system. Bernes och Holmgren (2006) beskriver det som att det är solen som ger upphov till vindarna, men att jordens rotation skapar kraft som får dem att vika av åt sidan. Ofta sker detta så mycket att de börjar kretsa i en cirkel eller spiral. Om vindarna bara påverkades av Corioliskraften skulle de ständigt kretsa i cirklar utan att komma någon vart. Författarna berättar att i verkligheten innebär lufttrycksskillnaderna mellan olika delar av jordklotet att luften faktiskt kan förflytta sig ganska långa sträckor, men att det är Corioliskraften som hela tiden håller emot.

Högtryck håller undan molnområden och medför oftast fint, varmt och klart väder på sommaren. Vanligen stiger temperaturerna på sommaren, medan de sjunker under vintern. Även under högtryck kan regn och regnskurar förekomma, men det är mest fråga om lokala. När luften styrs nedåt och sammanpressas värms luften upp och molnen löser ofta upp sig.

Referens: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/lufttryck-1.657 (hämtad:110218)

http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/lagtryck-1.5884 (hämtad:110218)

Bernes och Holmgren (2006). Meteorologernas väderbok. Värnamo: Medströms Bokförlag och författarna.