Lektionsplanering!

Mål
Mål med lärandetillfället:
Vi vill att eleverna ska få en förståelse för att luft väger och tar plats. Andersson (2008) skriver att luft är en viktig materiell företeelse och kan studeras med många enkla experiment i tidig ålder. Eftersom luften inte syns, är det inte konstigt att elever i yngre åldrar enbart tror att luft är något som existerar i rörelse menar han. Det gäller därför att få stillastående luft att märkas. Vidare menar Andersson att ett viktigt steg i utvecklingen av ett gasbegrepp är att kunna avgränsa en viss mängd luft som ett första steg mot att studera dess egenskaper.

Mål ur lgr 11:
Syftet för de naturorienterande ämnena fysik, biologi och kemi utifrån lgr 11: Genom undervisningen ska eleverna utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

Utifrån de centrala innehållen i lgr 11 för årskurs 1-3 står det bland annat att följande ämne ska behandlas: ”luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras”

När eleverna går ur åk 3 ska de utifrån tydliga instruktioner kunna utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft.

Enligt Dimenäs (2011) kan man utgå från dessa fyra begrepp när man planerar sin undervisning i naturvetenskap. Så här tänker vi utifrån begreppen när det gäller luft.
Liv: Vi behöver luft för att andas, allt levande liv behöver syre
Materia: Luft är materia som innehåller dessa gaser kväve, syre, ädelgaser, koldioxid, väte och vattenånga.
Teknik: Luft används för att till exempel få en luftballong eller ett flygplan att flyga.
Energi: Med hjälp av vindkraftverk kan vi utvinna energi.

Genomförande:
Vi börjar lektionen med att berätta att vi ska prata om luft. Vi frågar sedan eleverna var de tror luft finns och pratar en stund om det. När vi konstaterat att luft finns överallt omkring oss, frågar vi om de tror att vi kan samla luft i en påse. Enligt våra intervjuer har det flesta elever uppfattningen att man kan samla luft i en påse genom att blåsa upp den. Vår frågeställning är nu om man kan samla luft i en påse utan att blåsa upp den. Eleverna får parvis varsin påse och de får sedan gå runt och pröva att ”fånga” luft. När/om det lyckats samla luft i påsarna samlas vi igen och de får känna och trycka på påsarna. Vi pratar om och konstaterar att luft tar plats.

När vi konstaterat att luft tar plats frågar vi eleverna om de tror att luft väger någonting. Vi får säkert olika föreställningar från eleverna om detta. Vi berättar att vi ska göra ett experiment och ta reda på svaret. Sedan blåser vi upp två ballonger som vi hänger i varsin ände på en blompinne. Blompinnen hänger i sin tur i ett snöre. Det är viktigt att det blir lika mycket luft i varje ballong så att de hänger lika. Vi sätter sedan en tejpbit på en av ballongerna och tömmer sedan ballongen lite i taget med hjälp av en nål. Innan frågar vi eleverna vad de tror kommer att hända när vi släpper ut luft ur en av ballongerna. När luften minskar i den ena ballongen kommer eleverna se att den andra ballongen sjunker och vi kan konstatera att luft väger.

Vi repeterar sedan det vi kommit fram till och eleverna får parvis dokumentera genom att rita och skriva vad de lärt sig under lektionen. Dokumentationen kommer vi sedan att använda vid vår utvärdering. Enligt Elfström (et al. 2008) är pedagogisk dokumentation ett verktyg för utvärdering och med hjälp av denna kan läraren se vad som möjliggjorts för eleverna att lära.

Material:
För att kunna genomföra vår lektion behöver vi följande material: plastpåsar, gummisnoddar, blompinne, snören, ballonger, klädnypor, tejp, nål samt papper och pennor till dokumentationen.

Utvärdering och bedömning
Det finns många anledningar till att det är viktigt med utvärdering. Andersson (2008) menar att utvärdering till exempel kan visa om det finns vissa moment som eleverna inte förstått och som man behöver arbeta mer med innan man kan arbeta vidare. Vidare ger Andersson exempel på hur man göra en formativ utvärdering. Man kan studera och reflektera över prov och svar på test, lyssna på elevers diskussioner samt föra dialog och resonera med enskilda elever.

När vi utvärderar vår lektion kommer vi att använda oss av vår Concept cartoon med elevernas föreställningar. Vi kommer att intervjua samma elever 1-2 veckor efter lektionstillfället för att se om deras föreställningar har förändrats. Under lektionen kommer vi att vara uppmärksamma och lyssna på elevernas samtal och reflektioner. När vi utvärderar tillsammans med eleverna och frågar vad de lärt sig får vi även då syn på måluppfyllelsen. Vi kommer även att använda oss av elevernas dokumentationer.

Referenser
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap, helhetssyn, innehål och progression. Studentlitteratur: Lund.

Dimenäs, Jörgen. Föreläsning Högskolan Skövde 2011-01-18.

Elfström,, I. & Nilsson, B. & Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap-upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Skolverket. Läroplan för grundskolan.
http://www.skolverket.se/sb/d/4166/a/23894#paragraphAnchor1 Hämtad 2011-03-07.