onsdag 4 maj 2011

•*¨*•.¸¸¸.•*¨*Klara*¨*•.¸¸¸¸.•*¨*

Nu anser vi i basgrupp 4 a att vi är klara med inläggen i vår blogg. Vi tycker att det har fungerat bra och har varit roligt att använda bloggen som ett sätt att kommunicera lärprocesser! Genom inläggen har vi delgivit varandra kunskap och tankar som vi troligtvis inte hade gjort annars!
/Marica, Erika och Sofia

fredag 22 april 2011

missade ju att ta med referenserna :-)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pangaea hämtad 2011-04-07

http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Friluftsliv/Allemansratten/ hämtad 2011-04-07

http://sv.wikipedia.org/wiki/Podsol hämtad 2011-04-07

http://sv.wikipedia.org/wiki/Brunjord hämtad 2011-04-07

http://sv.wikipedia.org/wiki/Vulkan hämtad 2001-04-07

http://www.ne.se/vulkanism hämtad 2001-04-07

Jordprofil, Brunjord samt podsolprofil

Jordprofil

När man grävt ut en jordprofil kan man studera den noga och avläsa ur jordstrukturen, färgen, lukten, rötternas utseende, de observerbara markdjuren och jämföra dessa med hur de borde se ut för att på så sätt få fram den optimala brukningsbara jorden.

Brunjord

Brunjord finns på slätterna i södra och mellersta Sverige och även i dalsänkor. Där det finns brunjord väder det ofta lövträd. För att brunjord ska bildas krävs det ett högt Ph, finkorning jordart och ganska varmt klimat. Brunjord är betydligt bördigare än podsol och lämpar sig därför för jordbruk. Detta har gjort att stora områden med lövskog i Sverige har huggits ner och ersatts av jordbruk.

Podsolprofil

Är Sveriges vanligaste jordmån och täcker ca 50% av Sveriges landyta. Den karakteriseras av en vit eller gråaktig urlakningshorisont som normalt är ca 1 dm tjock, och en 2-3dm tjock anrikningshorisont som kan vara röd och brunsvart. Under den finns den opåverkade mineraljorden. Podsolen  förknippas ofta med barrskog. Det finns tre typer av podsoler: järnpodsol, järnhumuspodsol och humuspodsol.

Vulkanism, Pangea och Allemansrätten

För knappa 200 miljoner år sedan fanns en enda superkontinent vid namn Pangea. Pangea sprack i 7 delar, så kallade tektoniska plattor som långsamt rörde sig ifrån varandra. Varje tektonisk består i sin tur av oceanplattor och kontinentalplattor. 2/3 av jordens yta består av oceanplattor belägna under våra oceaner. Då de tektoniska plattorna rör sig uppstår såväl sprickor som krockar. Längs oceanplattorna och kontinetalplattornas gränser finns vulkanområden. När plattorna kolliderar trycks delar av jordskorpan ner, smälter och bildar magma. Magman samlas sedan i magmakällare och blandas där med gas. När den blivit lättare än omgivande berg stiger magman uppåt genom sprickor. Magman kallas även för lava och bildar tillsammans med askan vulkanens form. En vulkan fungerar som en ventil från jordens inre.

En del vulkaner är ständigt aktiva medan andra är vilande under flera hundra år. Det material som slungas ut i samband med ett vulkanutbrott kallas för tefra. Vulkaner ödelägger stora områden och kräver många människoliv. I samband med ett vulkanutbrott sprid även föroreningar både upp i luften som ner i marken. Det positiva med ett vulkanutbrott är att det bildas näringsrik mineraljord, som är mycket bördig.

I Sverige finns vulkanrester i såväl Sundsvall som i Skåne. I vulkanisk berggrund bryts det mycket malm, ex. järn, koppar, bly, zink, silver och guld.

Allemansrätten


Är en rätt för alla människor att färdas över privat mark i naturen och att tillfälligt uppehålla sig där. Men med rätten finns det även krav på hänsyn och varsamhet mot natur och djurliv och mot markägare och andra människor som vistas i naturen.

Allemansrätten är ingen lag oc h det finns heller ingen lag som exakt definierar den. Däremot omges allemansrätten av lagat som sätter gränser för vad som är tillåtet. Exempelvis så är all form av nedskräpning förbjuden, man får inte bryta av kvistar, grenar, näver eller bark från växande träd. Vid torrt väder råder eldningsförbjud och slutligen måste hundar vara kopplade under perioden 1 mars - 20 augusti. Något som däremot inte ingår i allemansrätten är regler för jakt och fiske.

tisdag 19 april 2011

Rullstenås, fossil och Baltiska issjön

Rullstensås
Rullstensås är en långsträckt höjdrygg i naturen. Den är bildad av smältvattenssediment från en glaciär eller inlandsis. En rullstensås kan vara från ca 100m till mer än 500km lång. Höjden kan variera från några meter till mer än 100m.

Rullstensåsar är vanliga i Sverige. De bildades i slutet av den senaste istiden, när is drog sig tillbaka och vatten från den smältande isen förde med sig stenar, grus och sand. Rullstensåsar består alltså av vattensorterade sand- och gruslager, ofta med inslag av välrundade stenar. Deras grovkorniga material släpper lätt igenom vatten vilket gör att de djupare delarna fungerar som goda magasin för grundvatten. De stora rullstensåsarna ligger ofta i dalstråk och är då omgivna av sandiga och leriga jordarter.

Sand och grus i åsarna är en viktig naturresurs och bryts för att bland annat användas i vägbanker och till grundläggning vid byggen. En stor del av gamla vägar, gammal bebyggelse och arkeologiska lämningar är koncentrerade till de stora rullstensåsarna. Många sådana exempel finns bland annat i Blekinge och i mälarlandskapen.

En av Sveriges längsta rullstensåsar är Badelundaåsen som sträcker sig mellan Nyköping och Siljan.

Referenser
rullstensås. http://www.ne.se.persefone.his.se/lang/rullstensås, Nationalencyklopedin, hämtad 2011-04-07.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Rullstens%C3%A5s. Hämtad 2011-04-07.

Fossil
Fossil är lämningar av djur och växter som bevarats i olika typer av sedimentära bergarter, till exempel skiffer, kalksten eller sandsten, eller i lös lera och sand. Det är oftast hårda delar som bevaras eftersom mjukvävnad bryts ner snabbare. Skelett och tänder från ryggradsdjur hittas oftare än deras hud och päls. Det är även vanligare med fossil från djur som har ett yttre skal, till exempel musslor och insekter jämfört med maskar och maneter som saknar hård vävnad. På liknande sätt finns det fler trädstammar och kottar än löv och blommor bland fossilen. Man kan även se spår av djurens aktiviteter, som dinosauriefotspår och maskgångar samt förstenad avföring, vilka också räknas till fossilen.

Det är vanligast med fossil som bildats i vatten där djuren sjunker till botten och täcks av sediment som hårdnar till berg. De äldsta fossil som forskarna har påträffat är 3,5 miljarder år gamla och troligen är det rester av mycket små bakterier. Tack vare all fossil som har hittats har forskarna kunnat följa hur djur och växter utvecklats genom årmiljonerna. De har nu en god bild av hur jorden såg ut under olika tidsperioder. Hade den till exempel inte funnits så många fossil av dinosaurier, skulle vi inte veta någonting om dem.

I Sverige finns det fossil främst från tiden mellan 542-419 miljoner år sedan. Bland annat finns det ortoceratiter, det är långa strutar som är rester av bläckfiskar och kan oftast ses i golv av kalksten. Läran om de fossila organismerna kallas paleontologi.

Referenser
fossil. http://www.ne.se.persefone.his.se/lang/fossil , Nationalencyklopedin, hämtad 2011-04-09.

Baltiska issjön
När isen från den senaste istiden drog sig tillbaka, för ca 15000 år sedan, så bildades en stor smältvattensjö av sötvatten från den smältande inlandsisen. Baltiska issjön var det första förstadiet till Östersjön. Baltiska issjön utbredde sig söder och öster om den skandinaviska inlandsisens rand. Den växte fram under nästan tretusen år och hade sitt utlopp via ett jättelikt vattenfall i Öresund. Vattnet i Baltiska issjön var kallt på grund av tillflödena från inlandsisen och rester av djur och växter har inte hittats.

Den katastrofala tappning som avslutade Baltiska issjön har varit mycket omtvistad. När inlandsisen drog sig tillbaka från norra delen av Billingen i Västergötland blottades låglänta områden, varvid sjön skulle ha tappats av mot väster i en väldig naturkatastrof.

Referenser
Baltiska issjön. http://www.ne.se.persefone.his.se/lang/baltiska-issjön, Nationalencyklopedin, hämtad 2011-04-09.

http://www.havet.nu/?d=181. Hämtad 2011-04-11.

Skog: produktion och miljöhänsyn, vanliga träd

Visste ni att skogen är jordens största producent av biomassa? På nationalencyklopedin beskrivs skog som ”vegetationstyp som får karaktär av de trädarter och andra vedartade växter som ingår i vegetationen”. Det beskrivs att träden har en höjd av minst 5 m, och för att kallas skog bör avstånden mellan träden inte vara mer än 30 m. Hela skogen omfattar såväl träden och undervegetationen (buskar, ormbunksväxter, örter, gräs, mossor, lavar och svampar) som alla övriga organismer som har anknytning till träden och marken vilket i alla fall inte jag tänkt på. Skogens alla arter står i ömsesidigt beroende av varandra. Man kan beskriva det genom att de konkurrerar om ljus, vatten och näring. Skogen fungerar ofta som klimatreglerande faktor, och särskilt viktig är dess betydelse för vattenhushållningen.

Landets största skogsägare är Sveaskog som äger 15 procent av skogsmarken i Sverige. Våra vanligaste trädslag är tall och gran men i Sverige finns inte mindre än 45 olika arter träd. I norra Sverige är tall och gran vanligast medans det i södra Sverige är mer vanligt med lövträd och då är björk, asp, bok och ek vanligast.

Granskogar som ju är väldigt fuktiga består till övervägande del av granar men ofta växer det även blåbärsris där. Detta på grund av att blåbärsris överlever bra utan solljus och granar har ju en viss förmåga att skymma solen.

Ur miljöhänsyn är det viktigt att skogen odlas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Med god miljöhänsyn är det vikigt att bevara och använda skogens produktionsförmåga för hållbar skogsproduktion.
Många skogsägare väljer att certifiera sina skogar vilket innebär att man sköter sin skog på ett långsiktigt och hållbart sätt för miljöns skull.

Referenser:
Tillgänglig: http://www.skogssverige.se/skog/svenskatrad/ (hämtad: 110410)
Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Skog (hämtad:110416)
Tillgänglig: http://www.ne.se/l%C3%B6vskog (hämtad:110416)
Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Gran (hämtad:110416)
Tillgänglig: http://www.sydved.se/page301.aspx (hämtad: 110416)

Landhöjning

I litteraturen har jag läst att den första beräkningen av landhöjningens storlek gjordes av Anders Celsius 1743. Han ansåg att fenomenet var en vattenminskning. På initiativ av Celsius började man hugga in märken i bergväggar längs kusten för att kunna mäta fenomenet bättre. Med hjälp av dessa mätningar kunde man tydligen efter lång tid visa att det inte var fråga om en vattenminskning utan om en asymmetrisk landhöjning. Landhöjningen har sitt ursprung i den is som under senare istiden täckte Sverige. Landhöjningen en höjning av jordskorpan jämfört med havsnivån. Inlandsisens enorma tyngd tryckte ner jordskorpan och efter det har stora dela av Norden höjt sig. För Sveriges del är landshöjningen störst i norra Norrland. Det som styr huvuddelen av landhöjningsprocessen är jordmantelns viskositet, som är ett mått på hur trögflytande eller "segt" materialet i jordens inre är.

Vårt äldsta skriftliga dokument om landhöjningen daterar sig från 1491, då den dåvarande staden Östhammar flyttades till Öregrund. Detta eftersom den gamla stadens hamn blivit omöjlig att nå med båt. Längs Norrlandskusten är detta problem påtagligt. Många hamnar har varit tvungna att flyttas, ibland till och med flera gånger, för att hålla jämna steg med det flyende havet.

Man kan beskriva att landhöjningen mäts på ett eller annat sätt i förhållande till havsnivån. För att studera landhöjningens förlopp från inlandsisens avsmältning och framåt försöker man datera gamla strandlinjer och mäta deras höjd över havet.

Jag har även läst att landhöjningen har stor inverkan på människans verksamhet i kustområdena. På vikingatiden var Mälaren en havsvik, men under medeltiden styckades den gradvis från havet och förvandlades till en insjö. Enligt modern forskning går landhöjningen till så att jordskorpan höjs samtidigt som utrymmet därunder fylls med tillströmmande massa från den trögflytande jordmanteln.

Referenser:
Tillgänglig: http://www.ne.se/landh%C3%B6jning (hämtad: 110407)